På norra sidan Fleminggatan, i "byråkratkvarteren" från Kungsbroplan till Polhemsgatan är någonting på väg att hända med gatumiljön.
Förra hösten öppnade det nya handelsplanet under Trygg Hansa-kvarteret, med nya restauranger i paviljongen. Och nu är ytterligare två tidigare stängda kontorsbyggnader på väg att öppnas upp i gatuplanet, för butiker, krogar eller kaféer.
En av fastighetsägarna, KLP ser en stor potential i området och menar det kan "stärka innerstadskänslan med utökat folkliv, puls och butiker.
Men vad gör en gata mer inbjudande för medborgarna?
Enligt Tobias Nordström, vice vd på stadsbyggnadsföretaget Spacescape, som bland annat arbetat med staden kring de nya framtidsgatorna, handlar det om att skapa mer utrymme för gående och cyklister genom att exempelvis minska ytan för gatuparkering.
– Då kan man säkerligen även få till mer grönska som både tillför massor av olika ekologiska funktioner, men också bidrar till lägre hastigheter, säger han.
– En mer mänsklig skala i stadsrummet leder till mer attraktiva stadsmiljöer. Mer plats för grönska, gående och vistelse. Det tror jag är modellen även för Fleminggatan. Den har ju en enorm potential med tanke på det centrala läget.
Men enligt trafikkontoret är någon stor omdaning för Fleminggatan inte på gång eftersom gatan ingår i det prioriterade vägnätet och måste ha en bra framkomlighet för blåljusfordon, men även kollektivtrafiken. Däremot ser kontoret gärna att medborgare eller fastighetsägare kommer med förslag på mindre åtgärder för att göra gatan mer inbjudande.
Samtidigt jobbar staden, tillsammans med markägarna Region Stockholm, på två nya kvarter som ska ersätta S:t Eriks ögonsjukhus. Även här planeras det för nya kommersiella lokaler i bottenvåningarna, men även torgyta längs Fleminggatan med en ny paviljong för publika ändamål.
Catarina Gabrielsson, universitetslektor i stadsbyggnad och docent i arkitektur vid KTH, har bott från och till på Kungsholmen i 30 år, och menar att gatan aldrig riktigt funkat som gångstråk vilket påverkar verksamheterna.
Enligt henne blir de nya kvarteren en nyckel för ett mer levande område. Hon betonar vikten av att bygga "hyresrätter med åtkomlig hyra snarare än fler bostadsrätter som bidrar till gentrifiering och skapar en icke-urban monokultur”.
När vi dyker ner på gatan och pratar med Kungsholmsbor och besökare är fler butiker och krogar saker som de vill se för att göra området mer levande - precis som fastighetsägarna verkar vara inne på.
Men man borde ifrågasätta om just fler butiker, gallerior eller kaféer är rätt väg att gå för en levande stadsmiljö, med tanke på den stora förvandlingen som handeln just nu genomgår, enligt Gabrielsson.
– Det vore mera progressivt att ge utrymme för verksamhet med mer social, kulturell eller nyttobetonad inriktning, publika institutioner. Denna del av Kungsholmen var tidigare dominerad av fabriker och arbetarbostäder, tänk om man i stället för butiker och bostadsrätter satsade på nya typer av kollektivboenden och kollektivverkstäder, lokaler för konstnärer eller biblioteksfilialer, säger hon.
Vad tycker du om Fleminggatan idag och fastighetsägarnas planer? Vad vill du se här i framtiden?