Förra året fick tunneln som kommunägda Stockholm Vatten och avlopp vill bygga tillstånd av mark- och miljödomstolen. Projektet överklagades av gruppen Rädda Hammarbyskogen med hänvisning till flera negativa miljökonsekvenser. Men den 18 augusti kom beskedet från Högsta domstolen som ger Stockholm Vatten och avlopp (Svoa) grönt ljus för tunnelbygge. Den 3 oktober ska arbetet börja och 2026 siktar Svoa på att vara klara.
Stängsel mot skog
I Hammarbyskogen ska Svoa göra en arbetstunnel varifrån dagvattentunneln byggs. När bygget är i gång ska bergmassor fraktas iväg och lastbilar passera Hammarbyskogen i genomsnitt 32 gånger per dag.
Stora delar av den flitigt använda gång- och cykelvägen vid Hammarbyskogen inhägnas med stängsel för att bli byggväg och breddas för lastbilstransporterna. Detsamma gäller vägen ner till gläntan i skogen vid Lejonberget där tunnelarbetet sker, men det blir också stängsel runt byggområdet. 39 träd ska fällas på byggarbetsplatsen och 91 längs med gång- och cykelvägarna.
Inga övergångsställen
Några övergångsställen till och från skogen över byggvägen blir det inte. Här hänvisar Svoa till säkerheten.
Skogen närmre Hammarby IP kommer inte få stängsel. Men under flera år blir det svårare att nå skogspartierna närmast Sjöstan från Hammarbyhöjden. Buller från sprängningar, borrning och ventilation beräknas ligga under Naturvårdsverkets maxriktvärde vid de närmsta bostäderna.
Kritiska
Gruppen Rädda Hammarbyskogen, som jobbar mot Svoas val av plats för att bygga arbetstunnel, är starkt kritisk. Inte bara av ekologiska skäl men också sett utifrån skogens värde för friluftsliv, rekreation och pedagogik. Utöver boende i stadsdelen och andra besökare, pekar de på att skogen används av både skolbarn och orienterare.
– Det är också många som mår dåligt som hör av sig till oss. För deras mående är skogen en återhämtningsplats. De säger att "ni måste rädda den här skogen", säger Johan Eklund, ordförande i Rädda Hammarbyskogen.
Rapport visar högre naturvärde
Svoa lutar sig i sin exploatering mot mark- och miljödomstolens tillstånd och en utredning som pekar på att miljökonsekvenserna blir begränsade.
Samtidigt gör Rädda Hammarbyskogen en namninsamling där de lyfter flera negativa miljökonsekvenser. De menar också att domstolens miljötillstånd bygger på felaktiga uppgifter och pekar på stadens naturvärdesinventering från 2018 som visar på ett högre naturvärde i byggområdet än det domstolen haft att ta ställning till.
– Jag förstår att man har åsikter om projektet för det är ett ingrepp mot hur det ser ut i dag. Samtidigt växer Stockholm och vi måste förnya ledningsnätet för att klara befolkningstillväxten, möta klimatpåverkan och minska risken för översvämningar, säger Tomas Hård, projektledare på Svoa.