Byggväg. Gång- och cykelvägen stängslas in under flera år för att bli byggväg. Därmed blir det svårare att nå stora delar av Hammarbyskogen. Håkan Julander och Johan Eklund från gruppen Rädda Hammarbyskogen är starkt kritiska till bygget. Foto: Anders Björklund

Nu börjar bygget som stängslar in delar av Hammarbyskogen

Bygget av en dagvattentunnel i Hammarbyskogen ska svara upp mot Stockholms växande befolkning. Samtidigt kommer bygget att orsaka buller och ett långt stängsel göra delar av skogen mer svårtillgänglig för friluftsliv i flera år.

  • Publicerad 11:42, 19 sep 2022

Vi måste förnya ledningsnätet

Kartan visar Stockholm vatten och avlopps byggarbetsplats och var byggtrafiken ska gå omgärdad av stängsel. Foto: Mitt i/Google Maps

Förra året fick tunneln som kommunägda Stockholm Vatten och avlopp vill bygga tillstånd av mark- och miljödomstolen. Projektet överklagades av gruppen Rädda Hammarbyskogen med hänvisning till flera negativa miljökonsekvenser. Men den 18 augusti kom beskedet från Högsta domstolen som ger Stockholm Vatten och avlopp (Svoa) grönt ljus för tunnelbygge. Den 3 oktober ska arbetet börja och 2026 siktar Svoa på att vara klara.

Stängsel mot skog

I Hammarbyskogen ska Svoa göra en arbetstunnel varifrån dagvattentunneln byggs. När bygget är i gång ska bergmassor fraktas iväg och lastbilar passera Hammarbyskogen i genomsnitt 32 gånger per dag.

Stora delar av den flitigt använda gång- och cykelvägen vid Hammarbyskogen inhägnas med stängsel för att bli byggväg och breddas för lastbilstransporterna. Detsamma gäller vägen ner till gläntan i skogen vid Lejonberget där tunnelarbetet sker, men det blir också stängsel runt byggområdet. 39 träd ska fällas på byggarbetsplatsen och 91 längs med gång- och cykelvägarna.

Inga övergångsställen

Några övergångsställen till och från skogen över byggvägen blir det inte. Här hänvisar Svoa till säkerheten.

Skogen närmre Hammarby IP kommer inte få stängsel. Men under flera år blir det svårare att nå skogspartierna närmast Sjöstan från Hammarbyhöjden. Buller från sprängningar, borrning och ventilation beräknas ligga under Naturvårdsverkets maxriktvärde vid de närmsta bostäderna.

Gläntan. Gläntan intill Lejonberget i Hammarbyskogen blir byggarbetsplatsområde och instängslat, precis som gång- och cykelvägen. Johan Eklund och Håkan Julander framhåller gläntan och skogens naturvärden.. Foto: Anders Björklund

Kritiska

Gruppen Rädda Hammarbyskogen, som jobbar mot Svoas val av plats för att bygga arbetstunnel, är starkt kritisk. Inte bara av ekologiska skäl men också sett utifrån skogens värde för friluftsliv, rekreation och pedagogik. Utöver boende i stadsdelen och andra besökare, pekar de på att skogen används av både skolbarn och orienterare.

– Det är också många som mår dåligt som hör av sig till oss. För deras mående är skogen en återhämtningsplats. De säger att "ni måste rädda den här skogen", säger Johan Eklund, ordförande i Rädda Hammarbyskogen.

Ska ta hand om dagvatten

Med dagvatten menas oftast det regn- och smältvatten som inte går ner i marken utan rinner ner i brunnar från byggnader, vägar och andra hårdgjorda ytor.

Dagvattentunneln som byggs blir 2,1 kilometer lång och går mellan Hammarbybacken och strandpromenaden i Finnboda.

Arbetstunneln i Hammarbyskogen blir 285 meter lång.

Själva byggarbetsområdet i Hammarbyskogen är 4 000 kvadratmeter stort motsvarande tre fjärdedelar av en fotbollsplan.

2026 ska arbetet vara klart då den nya reningsanläggningen under Hammarbybacken startar. Domstolens tillstånd för att slutföra bygget är dock på 10 år.

Visa merVisa mindre

Rapport visar högre naturvärde

Svoa lutar sig i sin exploatering mot mark- och miljödomstolens tillstånd och en utredning som pekar på att miljökonsekvenserna blir begränsade.

Samtidigt gör Rädda Hammarbyskogen en namninsamling där de lyfter flera negativa miljökonsekvenser. De menar också att domstolens miljötillstånd bygger på felaktiga uppgifter och pekar på stadens naturvärdesinventering från 2018 som visar på ett högre naturvärde i byggområdet än det domstolen haft att ta ställning till.

– Jag förstår att man har åsikter om projektet för det är ett ingrepp mot hur det ser ut i dag. Samtidigt växer Stockholm och vi måste förnya ledningsnätet för att klara befolkningstillväxten, möta klimatpåverkan och minska risken för översvämningar, säger Tomas Hård, projektledare på Svoa.

Lyktstolparna kommer att tas bort för att ge plats en bredare väg. Temporär belysning kommer att finnas till transportvägen. Foto: Anders Björklund