– Det är ytterst ovanligt att vi blir tvungna att omplacera ett litet barn från ett familjehem, säger Susanna Kiesel, socialdirektör i Österåker kommun.
– Att flytta på ett barn från en invand miljö är ett svårt beslut som vilar på en noggrann risk- och konsekvensanalys på både kort och lång sikt. Det görs bara när alla andra möjligheter är uttömda.
”Fullt förtroende” för socialsekreterare
Hon säger att kommunen inte kommer att låta opinionsbildning påverka kommunens beslut.
– Det vore ett hot mot rättssäkerheten i vårt samhälle.
Upplever ni att ni har fullgoda rutiner och hanterar familjehemsplaceringar bra i Österåkers kommun?
– Vi arbetar enligt modellen BBIC, barns behov i centrum, och har goda rutiner för vårt arbete som utvecklas kontinuerligt.
– Alla socialsekreterare som handlägger denna typ av ärenden hos oss är utbildade socionomer med flera års erfarenhet. Jag har fullt förtroende för att de har den kunskap och kompetens som krävs.Hur ser ni generellt på att flytta barn mellan många familjehem under deras uppväxt?
– En familjehemsplacering kan upphöra av olika anledningar. Det kan vara att barnet flyttar hem till sin biologiska familj eller vårdnadshavare, behöver en annan typ av vård eller efter beslut i förvaltningsdomstol, säger Susanna Kiesel.
Omplacering är sista utvägen
– Att omplacera ett barn är alltid en sista utväg. Det bästa för barnet är kontinuitet och trygghet. Om det trots stöd och åtgärder ändå inte fungerar behöver familjehemsplaceringen avbrytas.