Nacka strand. Foto: Mostphotos

Nacka en av Sveriges bästa kommuner att leva i

Nacka är en av landets bästa kommunerna att bo i. Åtminstone om man ska tro tidningen Fokus ranking Bäst att leva. Sedan förra året klättrar Nacka från plats 6 till 4.

  • Publicerad 15:05, 12 jun 2020

För 15:e året i rad rankar tidningen Fokus hur bra Sveriges kommuner är att leva i. I bedömningen väger tidningen samman hur bra kommunerna är i tio olika kategorier.

I topp när det gäller demokrati

Näst efter Stockholms stad är Nacka bäst i landet när det gäller demokrati och jämställdhet. Även när det gäller arbetsmarknad, utbildning och demografisk utveckling tillhör Nacka topp-tio i riket.

Bostadssituationen i botten

Däremot är kommunen en av landets sämsta när det gäller bostäder: plats 264. I kategorin har tidningen bland annat bedömt hur många nya bostäder som byggts de senaste fem åren, snitthyror och tillgång till bredband.

Fakta

Nackas ranking 2020

(2019 års placering inom parentes)

Arbetsmarknad: 8 (23).

Bostäder: 264 (282).

Demografi: 9 (17).

Demokrati och jämställdhet: 2 (3).

Kommunal ekonomi: 16 (8).

Trygghet: 97 (9).

Kultur och fritid: 80 (56).

Miljö: 22 (88).

Socialt och hälsa: 106 (kategorin fanns ej).

Utbildning: 9 (4).

Totalt: 4 (6).

Källa: Fokus
Visa merVisa mindre

Fakta

De tio kategorierna som bedöms

Arbetsmarknad. Andel av invånarna som arbetar; långtidsarbetslösa; antal i arbetsmarknadsåtgärder; hushållens och invånarnas inkomster; lönenivå; skuldsättning; utveckling ginikoefficient; utveckling inkomstskillnader; näringslivsbefrämjande åtgärder; nyregistrerade företag och Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet.

Bostäder. Bostadsbyggande under fem år; färdigställda bostäder; utvecklingen av hyror och snittpriser; snitthyra; tillgång till bredband; boyta; andel hyresbostäder; prisbild bostadsrätt och småhus.

Demografisk utveckling. Hur ser kommunens utveckling ut med tanke på ålder på befolkningen? Här bedöms in- och utflyttning; förväntad utflyttning; medellivslängd och befolkningsutveckling på kort och på lång sikt; flyttningsöverskott; antalet födda; förväntad befolkningstillväxt; utrikes flyttnetto.

Demokrati och jämställdhet. Här bedöms valdeltagande; förstagångsväljares och utrikes föddas valdeltagande; andel kvinnor i fullmäktige och på ordförandeposter; antalet som jobbar deltid; löneskillnad män–kvinnor generellt och kommunal anställning; mäns uttag av föräldra- penning och vab-dagar.

Kommunal ekonomi. Kommunskatt; kommunal låneskuld; resultat; finansnetto och självfinansieringsgrad i kommunen och skattekraft; resultat i andel av skatter och bidrag; nyckelpersonal boende i kommunen.

Trygghet. Förekomst av brott generellt; brott mot kvinnor; stöld; sexualbrott; våldsbrott; skador orsakade av brott; fordonsstölder; narkotikabrott och elsäkerhet.

Kultur och fritid. Sammanlagda kultur- och fritidskostnader; antal och anställda på bibliotek; lånefrekvens; bokinköp; verksamhet inom kultur- och musikskola; aktivitet i studieförbund; deltagande i idrott bland unga; tillgång till idrottsanläggningar och andra gemensamma aktiviteter; biografbesök och restauranger.

Miljö. Förekomst av koldioxid- och partikelutsläpp med flera luftföroreningar; insamlat avfall; miljöbrott; cykelvägar; andel förnybart i elproduktion; användandet av bil och placering i Aktuell Hållbarhets rankning Sveriges miljöbästa kommun.

Socialt och hälsa. Läkemedelsanvändning; ekonomiskt och socialt utsatta hushåll; långtidssjukskrivna; psykiska sjukdomar; ekonomiskt bistånd; trångboddhet; ohälsotal; sjukfrånvaro; kostnad för individ- och familjeomsorg; boendesegregation; kostnader för unga och vuxna missbrukare.

Utbildning. Andel behöriga till högskola; andel eftergymnasial utbildning; andel som tar examen; rankningar från Lärarförbundet respektive Lärarna Riksförbund; lärarlöner; lärarbehörighet; andel med låg utbildning; meritvärde; kostnad förskola och grund- skola.

Källa: Fokus
Visa merVisa mindre