Kritisk. Christina Ruhnbro tycker att det är inhumant att skicka tillbaka människor som Mohammad till ett land där de inte känner någon och aldrig har varit. "Det är så att man skäms". Hon inser att inte alla kan stanna. "Men det gör det inte lättare i den enskilda fallet". Foto: Pekka Pääkkö

Mohammad utvisas om han inte hittar ett jobb

2015 kom över 100 000 flyktingar till Sverige. Mohammad Ali Alishiri var en av dem. Det var på Lidingö som Mohammad hittade in i det svenska samhället. Nu hotas han av utvisning om han inte får ett jobb. – Då utvisas jag till Afghanistan som är ett helt nytt land för mig.

  • Publicerad 05:10, 11 nov 2020

För Christina Ruhnbro, pensionär och Mohammad Ali Alishiri, 21 år och barnskötare är det en vinn-vinn att Mohammad är inneboende.

– Han stör inte mig och plats har jag. Jag ser hur han plikttroget gått i väg i rätt tid till olika grejor. Och så hjälper han mig med saker, säger Christina.

Mohammad Ali Alishiri är en av dem som kom till Sverige från Mellanöstern i flyktingvågen 2015. Och det var här på Lidingö som han på allvar kom in i det svenska samhället. Under åren har han hunnit bo hos flera Lidingöfamiljer.

– De hjälpte mig genom tuffa tider. De var jättesnälla och jag är väldigt tacksam, säger han.

Mohammads två år långa introduktion i Sverige är förbi sedan länge. Han har hunnit ta sig igenom grundskolan, lärt sig bra svenska och genomgått en ettårig utbildning till barnskötare. Han har också jobbat på en förskola i Solna.

– Det är jätteroligt att jobba med barn. Barn är smarta och man lär sig mycket av dem, säger han.

Hans mål är att jobba och försörja sig. Bara leva ett helt vanligt liv i Sverige.

Men coronapandemin har drastiskt minskat hans möjligheter att få jobb. Och utan jobb förlänger Migrationsverket inte hans uppehållstillstånd och skickar honom till Afghanistan, ett land där han aldrig varit, där han inte känner någon.

– Jag är orolig och drömmer mardrömmar om det, säger han.

Mohammad är afghansk hazar. Hän växte upp på landet utanför Teheran. Familjen var fattig. Båda föräldrarna jobbade inom jordbruket men tomat- och aubergineplockning. Pappan fick påhugg som byggare men han var sjuklig. När han dog försämrades familjens situation.

– När jag var 13 år började jag jobba för att försörja familjen, säger han.

Någon skolgång var det inte tal om. Det var också när han började jobba som han blev varse om hur hans folkgrupp, hazarerna utsattes för rasism och förtryck i Iran.

Att Muhammad flydde till Sverige handlade inte om något direkt hot mot honom. Bara familjens önskan att ge ett av sina tre barn en bättre framtid. De betalade en flyktingsmugglare och Mohammad påbörjade resan som så många andra också gjorde – genom Iran, Turkiet och in i Europa via ett grekiskt flyktingläger och sedan vidare genom Tyskland och Danmark och till sist Malmö.

Under hans asylprocess skrev Migrationsverket upp hans ålder. Men nu är det inte åldern som är avgörande för att han ska få stanna i Sverige. Utan om han får ett jobb. Han har två månader på sig.

– Jag tar vadsomhelst varsomhelst i Sverige, säger han.

Orolig. Om Mohammad skickas till Afghanistan är det oklart vad som händer. Själv är han rädd för talibaner och att tvingas in i prostitution. Migrationsverket bedömer dock inte att det är farligt för hazarer, som inte har en individuell riskprofil att återvända. Foto: Pekka Pääkkö

Vad hände med en ensamkommande från Afghanistan som kom 2015?

2015 kom drygt 22.000 personer från Afghanistan till Sverige och sökte asyl som ensamkommande minderåriga. Året efter kom som jämförelse drygt 700.

Runt 12.000 av de som kom 2915 fick avslag på sin ansökan.

Nära 10.000 fick inte avslag men kan fortfarande vara uppe i asylprocesser. Till den gruppen hör Mohammad.

Av de 22.000 som kom har idag:

1600 blivit svenska medborgare.

2000 har återvänt självmant.

800 har återvänt med handräckning av polisen.

2000 är registrerade som avvikna, man var inte var de är.

2000 saknar tillstånd men vistas ändå i kommuner, många av dem på okänd adress.

12.000 är kommunplacerade.

400 bor i eget boende.

Ett hundratal bor på andra boenden till exempel asylboenden.

46 har avlidit.

Siffrorna har rundats av för att ge en ungefärlig bild av läget idag. Det är inte möjligt att säga exakt hur många av de 22.000 som fortfarande finns kvar i Sverige.

Källa: Migrationsverket

Visa merVisa mindre