Barndom. Joel Johansson är uppvuxen på Vidargatan vid Odenplan och är huvudredaktör för den nya boken om Vasastan. Foto: Mimmi Epstein

Minnen och fiktion i ny bok om Vasastan

Sippans, klocktornet vid Norra station och ombildningar. Nu släpps en ny bok om Vasastan med hembygdsperspekiv.

  • Publicerad 07:00, 3 maj 2022

Vissa kanske minns Upplandsgatan som tråkig

För fem år sedan ordnade Joel Johansson en utställning om Vasastan som hembygd i Bryggarsalen på Norrtullsgatan.

I samband med den hölls filmvisningar och föredrag med skildringar av stadsdelen.

– Jag är själv uppvuxen i Vasastan och flyttade därifrån när jag var 20. Sedan dess har området förändrats gradvis, säger Joel Johansson.

Som yngre jobbade han på Haga parkmuseum och besök­arna där berättade ofta om minnen från Vasastan.

– Då föddes idén att göra en utställning. Jag ville utmana föreställningen om att hembygd är synonymt med landsbygden.

Mer homogent

Nu har Joel Johansson, tillsammans med andra i den ideella föreningen Minnesbeta, jobbat vidare med materialet och sammanställt boken ”Vasastan – en urban hembygd”.

I den får läsaren ta del av fiktiva berättelser, historik och minnen. Fokus ligger på Vasastans utveckling under de senaste decennierna.

– Bland annat kan man läsa om platser som har förändrats påtagligt, som till exempel Odenplan där många minns Sippans kiosk, och Norra Stationsområdet som har byggts om rejält, säger Joel Johansson.

– Boken berör också ombildningarna från hyresrätter till bostadsrätter som bidragit till att Vasastan blivit mer homogent.

De olika delarna i boken är skrivna av personer med olika anknytning till stadsdelen.

– Vissa kanske minns Upplandsgatan som en tråkig plats, medan andra har glada minnen från S:t Eriksplan på 1990-talet.

Norrbackagatan söderut från Karlbergsvägen, 1999. Foto: Per Skoglund, Utrednings- och statistikkontoret

Oktober 2000. S:t Eriksbron och Norrbackagatan. Foto: Per Skoglund, Utrednings- och statistikkontoret