Det gällde att vara snabbfotad under pandemin, betonar Tomas "Mini" Berglund, Kransenbo och delägare i De svenska köken. Foto: Märta Lefvert

Midsommarkransen stack ut under pandemin

Pandemin var tuff för Stockholms krögare, men slog inte lika hårt överallt. I Midsommarkransen ökade den totala krogomsättningen med drygt 15 miljoner kronor det första pandemiåret, 2020. En siffra som sticker ut – och har en rad förklaringar.

  • Publicerad 06:30, 9 maj 2022

Folk har nog inte hittat fasta rutiner efter corona än.

Säg "pandemi" och många krögare får något jagat i blicken. Under två år fick smitta och restriktioner branschen att gå på knäna.

Men det såg inte likadant ut överallt. Generellt var det svårast för restauranger i stadsdelar där dagbefolkningen minskade markant – stora delar av innerstaden och områden som Kista och Globen, dominerade av arbetsplatser.

Många skulle ha varit där satt i stället hemma i sina förorter och jobbade – och gynnade det lokala kroglivet genom att gå ut och luncha eller köpa take away.

I Midsommarkransen ökade krogarnas totala omsättning med drygt 15 miljoner kronor under pandemins första år, visar den färska rapporten "Stadsliv på hemmaplan". Det är en siffra som sticker ut.

– En förklaring kan vara att flera nyetableringar tillkom under pandemin, och bidrog. Det visar i sin tur på den goda potential som finns i området, säger Helena Olsson, stadsutvecklingschef vid Fastighetsägarna Stockholm, som står bakom rapporten.

Nicolas Arze driver Bistro Tegelbruket i Midsommarkransen. Han startade under pandemin, och klarade sig. Foto: Märta Lefvert

"En liten vinst"

En av restaurangerna som öppnade i början av pandemin är Bistro Tegelbruket. Ägaren Nicolas Arze glädjer sig åt att göra "en liten vinst" men konstaterar också att det varit en mödosam resa och att andra krögare i Kransen haft det ännu tuffare.

– Vi klarade oss tack vare alla Kransenbor som jobbade hemifrån och kom hit för att köpa lunch, men också tack vare alla kunder som hittat hit från företag i Västberga industriområde, säger han.

Svårt att se mönster

Från början drev Nicolas Arze Bistro Tegelbruket med sin fru, men nu har han fyra personer anställda och även öppet på kvällarna. Det är svårt att utläsa något tydligt mönster hos kunderna sedan restriktionerna tagits bort, tycker han.

– Folk har nog inte hittat fasta rutiner efter corona än. Vilka dagar de ska jobba hemma och hur många dagar det ska vara till exempel. Hur det blir påverkar oss, säger han.

Om Bistro Tegelbruket är en nykomling hör De svenska köken till "gamlingarna" i Midsommarkransen. 20 år har gått sedan starten och nu ligger Svenska hamburgerköket, Svenska Sushiköket, Svenska Pizzaköket och Svenska Midsommarköket som ett pärlband i ena änden av Svandammsparken.

Pandemin var en prövning, konstaterar delägaren Tomas "Mini" Berglund.

– Vår räddning var att vi var ett välkänt varumärke och att vi redan var etablerade inom take away. Vi behövde inte ställa om, säger han och tillägger:

– Och så var vi snabbfotade. Vi lade till exempel snabbt ner Svenska Tapasköket eftersom det inte funkade som take away. I stället startade vi Svenska Pizzaköket och det slog väldigt väl ut.

Tomas "Mini" Berglund inne i Svenska Sushiköket. Foto: Märta Lefvert

Öppnar nytt ställe

Under pandemin kändes det att Kransenborna värnade om sina lokala krogar, tycker Tomas "Mini" Berglund. Hur de kommer att bete sig post pandemin är svårt att veta. Kommer hemmajobbarna kanske att vilja äta både lunch och middag senare, till exempel? Det gäller att känna av och anpassa sig.

Företaget är "fortfarande lönsamt" och öppnar inom kort Svenska Streetfoodköket, intill de andra krogarna. Ett tecken på framtidstro i de fortsatt bistra tiderna.

– Jag har inget annat val än att satsa, jag har lagt ner mitt liv i detta. Och det handlar inte bara om pengar. Jag är själv Kransenbo och vill bidra till ett levande område, säger han.

Störst ökning i Kransen

Så här såg omsättningen för restaurangbranschen ut 2020 i några förorter i söderort där en tillväxt skedde under pandemin. Siffran inom parentes anger ökningen jämfört med 2019.

Midsommarkransen: 155,549 milj kr (+15,16 milj kr).

Aspudden: 69,128 milj kr (+2,52 milj kr)

Hammarbyhöjden: 54,995 milj kr (+5,43 milj kr).

Årsta: 93,595 milj kr (+5,85 milj kr)

Källa: SCB/Fastighetsägarna

Visa merVisa mindre

Nya matställen under pandemin*

Här är krogar och kaféer som öppnade i Midsommarkransen under pandemin. Alla finns kvar.

Pita i parken

Piccola Cabina

Bistro Tegelbruket

Svenska Pizzaköket

Bageri Pomona (kafé och bageri, som först hette Gunnel & Ruth)

*Fler exempel kan finnas.

Visa merVisa mindre

Helena Olsson, chef för stadsutveckling vid Fastighetsägarna Stockholm. Foto: Pressfoto

Hemarbetet gynnade starka närförorter

Hemarbete gynnar tätbebyggda och socioekonomiskt starka närförorter. Den slutsatsen drar Fastighetsägarna i rapporten "Stadsliv på hemmaplan".

Det är ingen slump att Midsommarkransen sticker ut vad gäller pandemins effekter på kroglivet. Många i området är välbetalda och har yrken som lämpar sig för hemarbete, och befolkningstätheten är hög. Det är faktorer som gynnar ett livligt stadsliv under dagtid, konstaterar Fastighetsägarna i sin rapport.

– Vi ville ta reda på hur distansarbete påverkar olika slags stadsdelar utifrån var människor tar vägen. Vi valde att titta på krogbranschen eftersom krogar finns i hela staden så att man kan jämföra, säger Helena Olsson, chef för stadsutveckling vid Fastighetsägarna Stockholm.

Utbudet ska locka

Dagbefolkningen under pandemin ökade rejält i stora delar av söderort, visar kartor i rapporten. Störst var ökningen i Midsommarkransen, Aspudden, Årsta och Hammarbyhöjden. Så ökade också krogarnas totala omsättning i alla fyra områdena – och allra mest i Midsommarkransen.

Nyetableringar i Kransen kan vara en förklaring, som framgår av artikeln här intill. Men också andra faktorer.

– Det ska vara en tät bebyggelse och det ska finnas ett utbud som är lockande nog för att man ska lämna hemmet för att luncha, säger Helena Olsson.

Pekar framåt

Rapporten tar ett grepp om pandemin men pekar också framåt. I vilken grad människor kommer att distansarbeta i framtiden och var de gör det kan påverka planering och stadsutveckling i olika typer av områden.

– Om människor väljer att arbeta hemma en dag i veckan gör det ingen skillnad. Blir det flera dagar i veckan gör det stor skillnad för stadslivet. Och man ska ha med sig att områden har olika förutsättningar när det gäller stadsliv, säger Helena Olsson.

Hela rapporten finns på Fastighetsägarnas webbsida.