När det saknas behöriga lärare anställer skolorna obehöriga lärare som fyller tomrummet. Det anser Lärarförbundet är ett samhällsproblem.

Efter att skolverket sekretessbelade stora delar av skolrelaterad statistik specialbeställde Lärarförbundet statistik från SCB för att göra en kartläggning hur lärarbehörigheten ser ut. Både i kommunala skolor och i friskolor.

Lärarbehörigheten i Sverige ligger, enligt Skolverkets statistik, på 70,9 procent. I regionerna varierar lärarbehörigheten mellan 62 procent och 80 procent.

För Sigtunas del landar den siffran på 62 procent av lärarna i grundskolan som har lärarlegitimation i minst ett ämne. Det placerar Sigtuna på plats 227 av landets 290 kommuner.

– Det är alarmerande. En låg andel behöriga lärare innebär lägre kvalitet på undervisningen. Eleverna får inte den undervisning de har rätt till vilket hotar Sveriges framtid som kunskapsnation, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand till förbundets hemsida.

I Stockholms län är endast Nynäshamn, Haninge och Botkyrka bakom Sigtuna. Även om lärarbehörigheten steg med 0,4 procentenheter jämfört med året innan hamnade kommunen på 62 procent även 2020. Under flera år har behörigheten minskat i Sigtuna.

I riket steg behörigheten med nästan en procentenhet efter att under flera år ha minskat.

– Det är givetvis positivt att behörigheten ökar på nationell nivå, om än marginellt. Men att närmare tre av tio lärare fortfarande saknar lärarutbildning i det ämne de undervisar i är ett stort misslyckande, säger Johanna Jaara Åstrand.

För att komma till rätta med lärarbristen menar Johanna Jaara Åstrand att man måste ge lärare konkurrenskraftiga löner och en rimlig arbetsbelastning. Bara då vill fler utbilda sig.

– Det finns inga genvägar, säger hon.

I Sigtunas grundskolor finns det 344 heltidstjänster där 214 av dessa hade i oktober 2020 lärarbehörighet att undervisa i minst ett ämne.