Almir Hosic är inte särskilt orolig över att han har långt till närmaste skyddsrum. – Sverige har lyckats undvika krig i över 200 år, förmodligen lyckas man undvika det nu också, säger han. Foto: Sacharias Källdén

Många Huddingebor har långt till ett skyddsrum

I delar av Huddinge kan de boende ha flera kilometer till sitt närmaste skyddsrum. I till exempel Glömsta, Vistaberg och Gladö kvarn finns inga stora skyddsrum, vilket enligt MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, är helt i sin ordning.

  • Publicerad 07:00, 11 apr 2022

Vi har väl aldrig tyckt att det är viktigt med skyddsrum förrän vi är i den här situationen.

Söktrycket på skyddsrumskartan på MSB:s hemsida har gått varm de senaste veckorna på grund av det spända världsläget.

Men i många nybyggda områden är det svårt att få skyddsrumsträff. För sedan 2002 har det inte byggts några fler skyddsrum i Sverige. De som byggs är som ersättning om ett gammalt skyddsrum rivs och detta är ett fastighetsägarinitiativ.

Därför är bristen stor i växande nybyggda områden såsom Vistaberg och Glömsta.

Skyddsrummen är enligt MSB i första hand tänkta för områden som är svåra att utrymma, till exempel större tätorter eller städer. I Huddinge kommun är det Huddinge tätort och Trångsund. I övriga delar av Huddinge kommun får alltså invånarna klara sig utan skyddsrum.

– Det kan också handla om att det finns strategiskt viktiga mål i området, som flygplatser, militära anläggningar och tv-master. Bor man utanför tätbyggda områden kan man söka skydd i till exempel en källare, säger Elin Bohman, pressekreterare på MSB.

Småhusbebyggelse lättare att utrymma

Det är alltså MSB:s, och ytterst folkvalda politikers bedömning, om vad som utgör strategiskt viktiga mål för främmande makt vid en attack mot Sverige som avgör var skyddsrummen placeras.

Trots att Huddinge kommun ligger relativt nära Stockholms centrala delar så anses stora delar av kommunens yta inte behöva ha skyddsrum.

Områden med mer utspridd småhusbebyggelse anses vara lättare att utrymma.

Almir Hosic bor i en villa i Glömsta. Han är inte särskilt orolig över att ha långt till sitt närmaste skyddsrum.

– Nej, det är inget jag tänkt på. Sverige har lyckats undvika krig i över 200 år, förmodligen lyckas man undvika det nu också, säger han.

Lotta Lundin som bor och arbetar i Glömsta tycker att man vill ha et skyddsrum som tillflykt, men att det inte är något man varje dag går och tänker på. Foto: Sacharias Källdén

I en annan del av Glömsta kommer Lotta Lundin gående på en trottoar. Och hon har bra koll på det här med skyddsrum:

– Vårt närmaste är rivet nu eftersom det var Utsäljeskolan och där finns det inga nya lokaler än. Det närmaste nu borde ligga runt brandstationen, så inte mycket längre bort för det är ju inga avstånd, säger hon.

Tycker du att det viktigt med skyddsrum?

– Vi har väl aldrig tyckt att det är viktigt med skyddsrum förrän nu, och de allra flesta känner väl ett behov av att finna en tillflykt om det händer någonting. Men det är ju inte så att vi dagligdags går omkring och tänker att vi måste ha skyddsrum.

Fler skyddsrum

Fram till Sovjetunionens upplösning kunde villaägare få statliga bidrag för att bygga skyddsrum på den egna tomten. Men efter kalla krigets slut på 90-talet så har bidragen upphört.

Sedan ett år finns en särskild utredare tillsatt av regeringen för att se över civilbefolkningens skydd. Slutrapporten ska vara klar i november, men redan nu står det klart att utredaren Britt Bohlin kommer att föreslå nybyggen av skyddsrum, enligt en intervju i Dagens nyheter.

Hon anser att det behövs en rejäl kapacitetsökning då befolkningen har ökat, vapenslagen är snabbare och de strategiska målen kan ha flyttat sedan 40-talet då de flesta av dagens skyddsrum byggdes.

– Det är en lång resa att gå innan civilbefolkningen har ett fullgott skydd i Sverige, säger hon.

Huddinge följer utvecklingen

Terese Kalinski, säkerhetschef i Huddinge kommun, trycker på att det är MSB och inte kommunen som planerar för skyddsrum och en eventuell utbyggnad.

– MSB ansvarar för skyddsrumsbeståndet, de utreder behoven och beordrar hur många skyddsrum kommunen ska ha, säger hon.

Men ponera att kommunen planerar att bygga 1000 nya bostäder i ett område. Planerar ni då inte för skyddsrum där?

– Nej, inte i nuläget eftersom vi inte har fått några direktiv från MSB.

Kan ni inte göra det på eget initiativ?

– Nej, vi har rättat oss efter MSB:s riktlinjer. Det är så vi jobbar, det gör alla kommuner.

Vilken roll har du som säkerhetschef i kommunen vad gäller skyddsrum?

– Vi ska se till att krisledning fungerar, och vi har rollen att informera invånare om hur de kan skydda sig i händelse av civil beredskap och civilt försvar. Privatpersoner som inte är beroende av kommunens tjänster är själva ansvarig för att se till att man klarar sig upp till en vecka själv. Så det ligger ett väldigt stort ansvar på varje enskild.

Skylten. Den ska finnas utanför varje skyddsrum, och det är fastighetsägarens ansvar att den hänger där. Foto: Stefan Källstigen

0,75 kvadratmeter per person

Ett skyddsrum är en del av en byggnad med förstärkta väggar och dörrar som kan stå emot tryckvågor från bomber, brand och bråte från rasande hus.

Skyddsrum används av civilbefolkningen i händelse av krig, och vem som helst kan söka skydd i vilket skyddsrum som helst.

Fastighetsägaren både äger och ansvarar för att underhålla skyddsrummet.

Ytan som är beräknad per person i ett skyddsrum är 0,75 kvadratmeter.

Källa: MSB

Visa merVisa mindre