Brobyggare. ”Jag som har varit med om det här själv har lättare att fungera som bro”, säger José Monteiro, tidigare lagkapten i Hammarby Fotboll, som i 20-årsåldern ofta blev stoppad av polisen. Foto: Petter Beckman

Målet: Minskad konflikt mellan polis och unga

När polisen trappar upp arbetet mot kriminaliteten kan också oskyldiga ungdomar råka illa ut. I Farsta har man utvecklat en modell för att öka polisens träffsäkerhet och minska konflikterna med ungdomarna.

  • Publicerad 12:00, 17 okt 2020

Jag körde en Audi RS6 med tre kompisar i baksätet som var kända av polisen. Det är klart att de ville kolla mig.

– Jag förstår att de kontrollerar mig. Jag har ett långt förflutet med polisen och det är saker jag får ta på mig själv, säger Julia, 20 år, som vi träffar en fredagkväll i Farsta centrum.

– Men när mina kompisar blir visiterade utan att de har gjort någonting, bara för att de står på en viss plats. Då föds bara ett stort polishat, säger hon.

Konflikten är inte ny. För fyra år sedan flammade debatten upp just i Farsta sedan en ung kille hade blivit upptryckt med strypgrepp mot en polisbil på torget, inför vittnen som filmade händelsen.

Fler ungdomar berättade om återkommande trakasserier, som de menade riktade sig mot personer med utländsk bakgrund.

– Jag tycker att det har förändrats. Relationen mellan ungdomar och poliser har blivit mer avdramatiserad, tack vare att vi samverkar på ett nytt sätt, säger José Monteiro, samordnare för trygghetsprojektet Farstalyftet vid stadsdelsförvaltningen.

Samarbete. ”Det gör stor skillnad att vi är så många olika slags vuxna som gör det här tillsammans”, säger fältarna Veronica och Linda. Foto: Petter Beckman

Ett 15-tal vuxna har satt sig i en stor halvcirkel på övervåningen i ungdomsgården Tuben intill tunnelbanan i Farsta för att stämma av läget inför kvällen.

Här finns poliser, volontärer, fältare, mobila ordningsvakter, områdesvärdar och vanliga föräldrar. Några ska bort till Farsta Strand där många yngre tonåringar tycker om att samlas. Poliserna berättar att de kommer att fokusera på de tyngre nätverkskriminella.

– Det har gjort skillnad att vi träffas här på Tuben. Ungdomarna kan se att vi alla samarbetar och drar åt samma håll, säger José Monteiro.

Farstalyft. José Monteiro samordnar stadsdelsförvaltningens trygghetsprojekt Farstalyftet.

Jose Monteiro var tidigare mittback och lagkapten i Hammarby Fotboll och själv uppvuxen i Farsta.

– När jag var 20 år blev jag stoppad av polisen varje vecka. Man blir arg. Det känns orättvist. Och när man är ung blir det extra mycket friktion. Man får använda sådana som mig som bro, säger José Monteiro.

I hans fall hade polisen goda skäl, menar han.

– Jag körde runt i en Audi RS6 som ofta används som flyktbil av kriminella, med tre kompisar i baksätet som var kända av polisen. Det är klart att de ville kolla mig. Det upphörde när jag gjorde mig av med bilen och bytte umgänge.

Fältassistenterna Veronica och Frida håller med om att konflikterna kring polisarbetet har minskat de senaste åren.

– Nu besöker områdespoliserna alla elever i årskurs sju. Vi själva pratar mycket med ungdomarna om hur polisen arbetar och fångar upp vad ungdomarna behöver få veta, säger Veronica.

Samordnat. "Träffsäkerheten kan aldrig bli 100 procent. Står du på ett ställe där det förekommer narkotikaförsäljning och klär dig på samma sätt, då riskerar du att bli kontrollerad, säger Jimmy Johansson, gruppchef vid Farstapolisen. Foto: Petter Beckman

Jimmy Johansson, gruppchef inom Farstapolisen, tycker att polisinsatserna har blivit mer träffsäkra genom att det är fler vuxna med olika kunskap som pratar med varandra.

– Men träffsäkerheten kan aldrig bli 100 procent. Står du på ett ställe där det förekommer narkotikaförsäljning och klär dig på samma sätt, då riskerar du att bli kontrollerad, säger han.

Hur ser ni på kritiken om rasprofilering?

– Det måste vi prata om med ungdomarna, men på ett nyanserat sätt så att man också kan lyfta det som är bra. Det skulle behövas fler sådana forum, säger José Monteiro.

Julia, 20, tycker att det finns mycket kvar som behöver förändras, framförallt när det gäller polisens inställning.

– Man vill ju ha ett samhälle där polisen skapar trygghet för alla. Så är det inte idag. Men jag hoppas fortfarande att vi ska komma dit, säger hon.

Fotnot: Julia heter egentligen något annat.

Mer

Har du erfarenheter av poliningripanden – bra eller dåliga – som du vill berätta om? Har du förslag på vad som kan förbättras så att polisarbetet blir mer rättssäkert och tryggt för alla? Hör av dig!

Mer om #EttSthlm

#EttSthlm är ett projekt inom Lokaltidningen Mitt i tar upp frågor som vi behöver prata mer om för att motverka segregation och vi- och dom-uppdelning inom Storstockholm. Under hösten kommer vi att bjuda in till diskussioner, ordna läsarpaneler och be om hjälp på olika sätt. Läs mer: ettsthlm.se och gilla oss på Facebook.