Till vardags jobbar Magnus Cedergren som dataingenjör. En del av fritiden ägnar han åt att läsa kyrkoböcker och andra dokument, för att ta reda på Stockholms förorters lokala historia.

Nu senast har han grävt i Spångas historia.

Nya uppgifter

Och faktiskt, enligt honom själv, har han grävt fram vad som kan vara Spångas två äldsta gator.

Stjärnfallsvägen, här i Solhems villastad, i de mer centrala delarna av Spånga, är enligt Magnus en av Spångas två äldsta villagator.

Vi stannar framför ett par villor.

– Dom här två husen är två av de äldsta husen i Spånga, säger han.

Villorna byggdes i början av förra seklet, närmare bestämt 1904.

Första avstyckade tomterna

Längre ned på gatan stannar vi åter till. Magnus Cedergren pekar. Där, på andra sidan gatan, ligger enligt honom de första tomterna som avstyckades i Spånga.

Aktiebolaget Hem på landet sålde enligt Magnus mark till villaområdet i Duvbo för lite drygt hundra år sedan, Stockholms första egnahemsområde. De köpte även mark här i Spånga, med avsikt att sälja marken företrädesvis till arbetare för en överkomlig summa så att de kunde bygga egna hem.

Fick nya namn

Under sina efterforskningar om Spånga har Magnus funnit att Spångas två äldsta gator ligger i det här området, gator som ursprungligen hette Stjärngatan och Solgatan. När Spånga blev en del av Stockholm fick gatorna namnen Stjärnfallsvägen och Solhagavägen, gatunamnen Stjärngatan och Solgatan fanns redan på annat håll i Stockholm.

Tomterna var på mellan 1 000 och 1 500 kvadratmeter. Villorna som byggdes var främst trävillor, ofta målade i rött eller gult.

Vad en tomt kostade på de här gatorna på den tiden har Magnus ingen uppgift om. Men i andra liknande områden, som i Duvbo, såldes tomter för fyrsiffriga belopp.

Flera familjer i varje villa

För att klara ekonomin var det inte ovanligt att flera familjer flyttade in i varje villa, för att dela på kostnaderna. Den som ägde villan kunde också hyra ut rum.

Enligt Magnus Cedergren är uppgifterna han fått fram om gatorna helt nya uppgifter och inte tidigare omskrivna.

Magnus Cedergren säger att det som slagit honom under efterforskningarna om Spånga är att villorna på de här båda gatorna ligger en bit från Spånga tågstation. Marken närmast Spånga station, som stod klar på 1870-talet, var i början av förra seklet obebyggd. Han menar att Spånga därmed skiljer sig mot andra förorter i Stockholm, där villabebyggelse har växt upp alldeles intill tågstationen.

– Varje område har sin egen fason, konstaterar Magnus.

Tidigare i oktober höll Magnus Cedergren en vandring för allmänheten där han berättade om de två gatorna och husens historia. Eventuellt kommer han att hålla en liknande vandring under våren.