Det är Lärarförbundets tidning Läraren.se som tagit fram unik statistik från SCB för hela landet när det gäller hur mycket friyta eleverna har på grundskolorna. För Stockholm är det ingen munter läsning. 32 av de 55 skolorna med minst yta per elev hittas i huvudstaden.
https://www.mitti.se/nyheter/stockholms-forskolebarn-har-for-liten-lekyta/lmtfa!8521697/
I snitt hade varje elev i Stockholm 14,9 kvadratmeter skolgård per elev 2016/2017. Tvåa på bottenlistan, Sundbyberg, hade nästan sex kvadratmeter mer (20,6). Det är en bra bit från Boverkets rekommendationer på 30 kvadratmeter per elev.
Men många skolor i innerstan i synnerhet har betydligt mycket mindre snittyta än så.
På Kungsholmens grundskola, som består av Fridhemsskolan och Stadshagsskolan, var snittet två kvadratmeter per elev 2016/2017, enligt undersökningen. Men det var bara baserat på ena skolgården enligt SCB då skolan byggdes ut under perioden. Den återinvigdes 2016 Men utbyggnaden av låg- och mellanstadiedelen vid Fridhemsplan kritiserades också från föräldrahåll bland annat för att skolgårdsytan skulle bli liten.
https://www.mitti.se/nyheter/barn-ror-sig-mindre-pa-forskolor-med-sma-gardar/lmtfa!8443819/
Idag ligger snittet på cirka 3,75 kvadratmeter per elev. Men enligt rektor Guido Pillola är alla elever aldrig ute samtidigt.
– Det är missvisande eftersom alla elever inte är ute samtidigt. Vi delar in rasterna i olika omgångar. Så räknar man när det är som mest så är det 24 kvadratmeter per elev, eller 15 eller 11, säger han.
Men enligt honom påverkar skolgårdsytan inte hur länge eleverna har rast under en skoldag.
– Däremot påverkar ytan vår schemaläggning. Vi planerar noga så att vi inte har för många barn ute samtidigt, säger Guido Pillola.
Enligt honom är det viktigare att se på vad skolgården erbjuder snarare än ytan.
– Vi har en fin, inbjudande och bra skolgård och jättebra rastaktiviteter. Sedan är skolgården uppdelad i olika områden. Det finns gungor, sandlådor, klätterytor, pingisbord med mera. Så det är inte bara att eleverna springer omkring, säger han.
– På min tidigare skola var det en jättestor skolgård men då var det svårt att hålla koll. Den här ytan är mycket bättre. Här kan vi ha järnkoll på vad som händer på rasterna.
Utvecklingen av mindre skolgårdsyta har troligen fortsatt menar en expert i takt med att nya skolor byggs.
På Kungsholmen har till exempel redan den planerade grundskolan vid Stadshagens IP fått kritik för den planerade gårdslösningen. Enligt tidigare uppgifter kommer ytan, som bland annat innehåller en 7-spelsplan, hamna på cirka 9 kvadratmeter per elev.
– Minskningen har förmodligen fortsatt de senaste åren beroende på en ökning av antalet elever och mindre utrymmen. Befintliga skolor byggs ut och då ofta på skolgården. Nya skolor byggs med ganska små gårdar, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket som låg bakom SCB:s rapport ”Grundskolor och friytor”, som också ligger till grund för granskningen till Läraren.se