Lek. Dagbarn målar till utställningen på Konsthall C. Till höger en annan generation barn i Fagerlidsparken. Foto: Claudio Britos/Yngwe Hellström (beskuren)

Leken lever i Hökarängen

Årets sommarutställning på Konsthall C är superlokal. Grannbarn i Hökis har varit med och byggt. Och parkleken Fagerlid syns i både konst och historiska bilder.

  • Publicerad 16:48, 7 maj 2021

Lek är livsviktigt, konstaterar Konsthall C i sin presentation av utställningen All Makt Åt Fantasin – staden som lekplats.

Men hur har förutsättningarna för lek förändrats? Har de som planerar dagens lekmiljöer i Stockholm något att lära av historien?

I sitt verk Lager av lek undersöker konstnären Camilla Carlsson parkleken Fagerlid genom decennierna, från öppningen på 50-talet fram till att den stängde i fjol.

– Jag har pratat med Hökarängsbor som delat med sig av sina lekminnen. Det finns dagbarnvårdare som berättar att de har varit i Fagerlidsparken sedan 70-talet, berättar hon.

Blev uttråkad i lekparken

Berättelserna har legat till grund för tecknade collage av barns lek och lekredskap, som visas på utställningen.

Sambandet mellan lek och konst har fascinerat Camilla Carlsson sedan hon gjorde debut som lekparksförälder för mer än tio år sedan.

– Jag tillbringade mycket tid på lekplatser och blev ganska utttåkad.

Varför då?

– Jag har inget emot lekplatser. Men de fasta lekredskapen går inte att påverka på något sätt. För att utmana barnen krävs tillgång till löst material.

Gamla bilder från Fagerlid

På fotografen Yngve Hellströms gamla bilder från Fagerlid, som också visas på utställningen, syns barn bygga med stora klossar.

– I parkleksutredningen rekommenderades att det skulle finnas 200 byggklossar i varje parklek. Skulle vi göra det i dag skulle lekvärdet bli mycket större, menar Camilla Carlsson.

På 80-talet fanns en bygglek i Fagerlidsparken. Besökarna fick bygga och skapa under ledning av parklekens pedagoger. Som mest fanns enligt Camilla Carlsson 45 bygglekar i Stockholms parklekar. Nu finns inga kvar.

– I början av 90-talet kom säkerhetsnormer som gäller i hela Europa. Men jag tror inte det var normerna i sig som gjorde att bygglekarna försvann. I Köpenhamn och Berlin finns de kvar. Jag tror att det handlade om ekonomi – bygglekar måste ha pedagoger och pedagoger kostar.

Fick bygghjälp av barn

Utöver Camilla Carlsson deltar konstnärerna Mats Eriksson Dunér och Priscila Fernandes med varsitt videoverk. Den förstnämndes film Aktivering Samtal handlar om en konstnärsgrupp som bland annat genomförde aktioner för att skapa lekmiljöer i stadens offentliga rum.

To the playground! av Priscila Fernandes utspelar sig i en bygg- och klättervänlig lekpark i Amsterdam.

Inför utställningen har Konsthall C bjudit in barn och vuxna från området att bygga och måla tillsammans – som en bygglek inne i konsthallen.

– Utifrån en ritning har vi byggt upp som en ram som utställningens verk ska hänga i, berättar Erik Annerborn, verksamhetsledare på Konsthall C.

Tre konstnärer och en fotograf

Utställningen All Makt Åt Fantasin – staden som lekplats visas 8 maj-20 juni och 5-15 augusti på Konsthall C i Hökarängen.

Medverkande konstnärer är Camilla Carlsson, Mats Eriksson Dunér och Priscila Fernandes. I utställningen ingår också fotografen Yngve Hellströms lekbilder från Fagerlidsparkens tidiga år.

Utställningen är ett samarbete mellan Konsthall C och Hökarängens stadsdelsråd.

Visa merVisa mindre

Bygglek

Bygglekar var bemmanade lekplatser med verktyg och material som barn kunde använda för att tillsammans med pedagogerna bygga upp sin egen lekmiljö.

Världens första bygglek öppnade i Köpenhamn 1943. I Sverige blev bygglekarna populära på 60-och 70-talet.