Hjulsta grundskola Foto: Patrik Ekström

Larmrapporter om Hjulsta grundskola

På senaste tid har det rapporterats i media om en våldsvåg på Hjulsta grundskola; en våldsvåg som på många ställen har skyllts på metoden "lågaffektivt bemötande". Men rektor Heléne Hodges säger att de har fått ordning på problemen, som berodde på en handfull stökiga elever.

  • Publicerad 15:30, 22 mar 2019

Heléne Hodges, rektor Hjulsta grundskola Foto: Hjulsta grundskola

"Våldsvåg på skola – stökiga elever bemöts 'lågaffektivt'". "Larmet på skolan: 'Våldet har exploderat'". "Skyddsombudet: Lågaffektivt metod ledde till våldsvåg".

I olika tidningar har de larmande rubrikerna avlöst varandra den senaste tiden, alla gällande Hjulsta grundskola. Det började med att skolans skyddsombud hörde av sig till Arbetsmiljöverket, och sade att skolans användande av metoden "lågaffektivt bemötande" lett till att incidenterna gällande hot och våld har ökat dramatiskt.

"Eleverna har tagit över skolan", stod det i anmälan, bland annat. Skyddsombudet krävde därför att metoden skulle stoppas.

Men rektor Heléne Hodges säger att bilden av problematiken är överdriven.

– I början av höstterminen var det ett fåtal elever som stökade till det lite extra. Det kan finnas flera orsaker till att det blir så. Det kan vara elever som är nya på skolan, eller som har det jobbigt med omställningen när höstterminen börjar.

– Dessutom har vi ett nytt system för anmälningar som har lett till en ökad anmälningsgrad. Nu ska man alltid anmäla om det uppstår en incident.

Hon berättar att åtgärder sattes in i mitten av höstterminen. Extra personal, förtydligad åtgärdsplan, extra stöd till elever som behöver det – till exempel i form av undervisning i liten grupp eller på annan plats.

– Från mitten av höstterminen blev det mycket bättre. Problemen är när man tar en hel tidsperiod och klumpar ihop den, som man har gjort på många ställen. Då märker man inte av förbättringen.

Rektorn: metoden är inte problemet

Hon tror inte att problemen under hösten berodde på metoden lågaffektivt bemötande.

– Nej, det här kan man inte lägga på en metod. Sådana enkla slutsatser kan man inte dra. Lågaffektivt bemötande är ett redskap som vi har att ta till när en konfliktsituation har uppstått, men vi har många andra också. Personalen måste bedöma varje situation som uppstår och välja det redskap som passar bäst just då.

– Men det stora arbetet ligger i att förebygga att konfliktsituationer över huvud taget uppstår. Där måste vi fylla på med kunskaper. Förtydliga och förbättra.

I början av mars var Arbetsmiljöverket på plats på skolan för en uppföljning, och enligt Heléne Hodges var de nöjda med vad de såg.

– De har sett att våra åtgärder har haft effekt. Att vi har påbörjat både akuta och systematiska insatser.

Hon tycker inte alls att det stämmer att eleverna har tagit över skolan.

– Nej, absolut inte; det är bara en handfull elever som det har handlat om. Det här är en glad skola med glad energi och härliga elever. Mitt största bekymmer just nu är bilden som visats upp i media, som har lett till mycket oro.

Skyddsombudet: problemet kvarstår

Skyddsombudet Irene Ziverts, som var den som först anmälde problemet till Arbetsmiljöverket, delar inte bilden av att situationen på skolan har ordnats upp.

– Nej, det är ju helt fel. Att det var färre anmälningar under november och december berodde ju på att det var novemberlov och jullov då. Hon har vidtagit åtgärder men de hjälper inte. Hon vidtar inte de åtgärder som vi vill.

Irene Ziverts har hela tiden hävdat att en stor del av problemet ligger i metoden med lågaffektivt bemötande, som skolan införde förra året.

– Jag kan inte se något annat än att det är det här förändrade förhållningssättet, det som rektorn kallar för lågaffektivt bemötande, som har fått de här förödande konsekvenserna. Förändringen har lett till explosion av hot och våld. Det kommer ta tid att vända på den här situationen; nu när eleverna har vant sig vid att deras handlande inte får konsekvenser.

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande tar utgångspunkt i att människor med problemskapande beteende ofta har svårigheter med att reglera affekt. Ofta reagerar de med samma affekt som de presenteras för. Orsaken till det är att affekt smittar.

Vi måste utstråla lugn, men också akta oss för att smittas av andras oro. Därför måste vi använda oss av metoder som skyddar både personen med beteendet och oss själva från att gå upp i affekt. 

https://hejlskov.se/lagaffektivt-bemotande/

Bo Hejlskov Elvén har forskat i lågaffektivt bemötande i över 20 år. 

Visa merVisa mindre