Filippa Amanto var med och grundade Vallentuna Internationella Montessori skola 2013.
Redan efter några år började det bli svårt att få ihop ekonomin.
– 2015 eller 2016 höjde de skolpengen för mellanstadiet men sänkte fritidspengen. Eftersom vi hade många fler barn på fritids än på mellanstadiet blev det sämre, säger hon.
Skolan tar emot elever från Vallentuna, Österåker, Upplands Väsby, Täby, Stockholm och Norrtälje.
– Den är extremt låg i Vallentuna, även om Täby också har låg skolpeng.
De höjningar som ändå skett i Vallentuna gör ingen skillnad.
– När de till exempel höjer skolpengen för mellanstadiet sänker de samtidigt fritidspengen. Det är bara runtflyttande av pengar. I år har de sagt att de sänker hyran i stället för att höja skolpengen. Men det blir ändå en sänkning av inkomsterna. Det är jättetufft nu helt ärligt.
Även tilläggsbeloppen, bidragen till barn med särskilda behov, har sjunkit och att söka dem är tidsödande och krångligt. Något Mitt i Vallentuna skrivit om i flera artiklar.
För att klara ekonomin får Filippa Amanto dra ner på personal.
– Vi har inte ens en biträdande rektor längre och ingen vaktmästare. Jag har åtta hattar. Pengarna ska ju gå till barnen.
På papperet är hon rektor för skolan. Men hon är också rastvakt och har ansvar för marknadsföring, lokaler, miljö, it, administration och inköp. Hon och den pedagogiska personalen sköter nu sådant som det tidigare fanns särskilt anställda för.
– Tanken var god med effektiviseringen, säger hon. Men med alla de extra resurser som fanns tidigare hade man också tid att sätta på ett plåster eller lösa en konflikt. Nu hinner man inte med det där lilla extra längre, som att krama om en ledsen elev. Vi tar oss den tiden ändå, men vi är sjukt stressade. Jag hade verkligen önskat att det fanns fler famnar.
I en tajt organisation blir både barn och vuxna klämda.
– Det finns en orsak till att barn mår så dåligt och att vuxna går in i väggen. Det är en konsekvens av åtstramningarna de senaste åren, säger Filippa Amanto.
Sedan hon började som rektor har lärarlönerna skjutit i höjden.
– Nyutexaminerade lärare går in på 40 000 kronor i månaden. När jag startade skolan 2013 låg en lärarlön på 26 000. Skolpengen har inte utvecklats i samma takt.
Att skolpengen är låg i Vallentuna tyckte även IES, Internationella Engelska skolan, som för några år sedan var på väg att etablera sig i kommunen.
I samband med det uttryckte koncernen att skolpengen inte skulle räcka för att täcka deras kostnader.
Pysslingenkoncernen drev tidigare fyra förskolor i Vallentuna men har lämnat över två till kommunen och två till Hagvidsons.
– Förskolepengen var då betydligt lägre än exempelvis i Stockholms stad. Det blev inte långsiktigt hållbart att driva dem med kvalitet, säger Jenny Wahlberg, kommunikationschef på Pysslingen. Det var låg nivå både i Vallentuna och Täby.
Filippa Amanto har ingen som helst avsikt att lägga ner. Hon vill hellre att skolpengen höjs så att hon kan ge barnen så god kvalitet som möjligt.
Vad skulle du göra då?
– Anställa fler lärare och lärarassistenter så att jag kan minska barngrupperna. Och en biträdande rektor som skötte administration.
Hon vill ha fler som jobbar i skolan.
– Och jag skulle också utöka kuratortiden. Någon som kan lyssna och hjälpa barnen att tänka annorlunda när de inte mår bra. Vi behöver avlastning och tid att vara nära barnen.
Enligt utbildningschef Susanna Falk har dock kommunen inte fått några signaler från skolorna om att pengarna inte räcker.
– De besparingar nämnden har fått har vi inte tagit ut på skolorna. Vi har i stället effektiviserat processer och skolorna har inte fått mindre pengar att röra sig med, säger hon.