– Vi får statsbidrag som täcker upp där skolpengen inte räcker, säger Filippa Amanto. Nyss fick hon mejl om att bidraget sänks för lärarlönelyftet. Foto: Louise Kristoffersson

Låg skolpeng pressar elever och personal

Skolpengen i Vallentuna är låg. Filippa Amanto, rektor för Vallentuna internationella Montessoriskola, skulle vilja att den höjdes så att hon kan anställa fler. Då skulle både barn och personal må bättre.

  • Publicerad 11:45, 6 maj 2022

Nu hinner man inte med det där lilla extra längre, som att krama om en ledsen elev.

Filippa Amanto var med och grundade Vallentuna Internationella Montessori skola 2013.

Redan efter några år började det bli svårt att få ihop ekonomin.

– 2015 eller 2016 höjde de skolpengen för mellanstadiet men sänkte fritidspengen. Eftersom vi hade många fler barn på fritids än på mellanstadiet blev det sämre, säger hon.

Skolan tar emot elever från Vallentuna, Österåker, Upplands Väsby, Täby, Stockholm och Norrtälje.

– Den är extremt låg i Vallentuna, även om Täby också har låg skolpeng.

De höjningar som ändå skett i Vallentuna gör ingen skillnad.

– När de till exempel höjer skolpengen för mellanstadiet sänker de samtidigt fritidspengen. Det är bara runtflyttande av pengar. I år har de sagt att de sänker hyran i stället för att höja skolpengen. Men det blir ändå en sänkning av inkomsterna. Det är jättetufft nu helt ärligt.

Även tilläggsbeloppen, bidragen till barn med särskilda behov, har sjunkit och att söka dem är tidsödande och krångligt. Något Mitt i Vallentuna skrivit om i flera artiklar.

För att klara ekonomin får Filippa Amanto dra ner på personal.

– Vi har inte ens en biträdande rektor längre och ingen vaktmästare. Jag har åtta hattar. Pengarna ska ju gå till barnen.

På papperet är hon rektor för skolan. Men hon är också rastvakt och har ansvar för marknadsföring, lokaler, miljö, it, administration och inköp. Hon och den pedagogiska personalen sköter nu sådant som det tidigare fanns särskilt anställda för.

– Tanken var god med effektiviseringen, säger hon. Men med alla de extra resurser som fanns tidigare hade man också tid att sätta på ett plåster eller lösa en konflikt. Nu hinner man inte med det där lilla extra längre, som att krama om en ledsen elev. Vi tar oss den tiden ändå, men vi är sjukt stressade. Jag hade verkligen önskat att det fanns fler famnar.

I en tajt organisation blir både barn och vuxna klämda.

– Det finns en orsak till att barn mår så dåligt och att vuxna går in i väggen. Det är en konsekvens av åtstramningarna de senaste åren, säger Filippa Amanto.

Sedan hon började som rektor har lärarlönerna skjutit i höjden.

– Nyutexaminerade lärare går in på 40 000 kronor i månaden. När jag startade skolan 2013 låg en lärarlön på 26 000. Skolpengen har inte utvecklats i samma takt. 

Att skolpengen är låg i Vallentuna tyckte även IES, Internationella Engelska skolan, som för några år sedan var på väg att etablera sig i kommunen.

I samband med det uttryckte koncernen att skolpengen inte skulle räcka för att täcka deras kostnader.

Pysslingenkoncernen drev tidigare fyra förskolor i Vallentuna men har lämnat över två till kommunen och två till Hagvidsons.

– Förskolepengen var då betydligt lägre än exempelvis i Stockholms stad. Det blev inte långsiktigt hållbart att driva dem med kvalitet, säger Jenny Wahlberg, kommunikationschef på Pysslingen. Det var låg nivå både i Vallentuna och Täby.

Filippa Amanto har ingen som helst avsikt att lägga ner. Hon vill hellre att skolpengen höjs så att hon kan ge barnen så god kvalitet som möjligt.

Vad skulle du göra då?

– Anställa fler lärare och lärarassistenter så att jag kan minska barngrupperna. Och en biträdande rektor som skötte administration.

Hon vill ha fler som jobbar i skolan.

– Och jag skulle också utöka kuratortiden. Någon som kan lyssna och hjälpa barnen att tänka annorlunda när de inte mår bra. Vi behöver avlastning och tid att vara nära barnen.

Enligt utbildningschef Susanna Falk har dock kommunen inte fått några signaler från skolorna om att pengarna inte räcker.

– De besparingar nämnden har fått har vi inte tagit ut på skolorna. Vi har i stället effektiviserat processer och skolorna har inte fått mindre pengar att röra sig med, säger hon.

Vallentuna har lägsta skolpengen

Det saknas officiell statistik på hur stor skolpengen är över landet. Skolpengen är något olika utformad i olika kommuner.

Här har kommuner som har elever på Vallentuna Internationella Montesorri jämförts.

Skolpengen gäller per elev och läsår.

Norrtälje

Årskurs 1–3: 94 392 kr; årskurs 4–6: 94 776 kr, årskurs 7–9: 103 608 kr

Stockholm

Årskurs 4–6: 95 923 kronor.

Årskurs 7–9: 111 562 kronor.

Täby

Årskurs 1–5: 75 684 kronor för kommunal skola; 380 225 för friskola.

Årskurs 6–9: 90 236 respektive 95 651 kronor.

Upplands Väsby

Årskurs 1–5: 79 611 för kommunal skola; 86 092 kronor för friskolor.

Årskurs 6–9: 90 492 respektive 97 512 kronor

Vallentuna

Årskurs 1–5 74 050 kronor.

Årskurs 6–9: 87 300 kronor.

Österåker

Årskurs 1–3: 75 437 kronor för kommunal skola; 79 963 för friskola

Årskurs 4–5: 79 904 respektive 84 698 kronor.

Årskurs 6–9: 96 126 respektive 101 894 kronor.

Källa: respektive kommuner

Visa merVisa mindre