Valgeneral. Anki Bondesson är ansvarig för kyrkovalet 2021. Foto: Magnus Aronson/Ikon

Laddat för kyrkoval – utan heta potatisar

Söndagen den 19 september är det val i Svenska kyrkan. Förra valet röstade fler än någonsin. Frågan är hur det blir i år. "Passa på att göra din röst hörd", säger valgeneralen.

  • Publicerad 05:00, 13 sep 2021

Drygt 19 procent av de röstberättigade i Sverige röstade i kyrkovalet 2017. Det var då det högsta valdeltagandet i procent sedan 1934. I Stockholms stifts låg valdeltagandet på 22,88 procent, vilket var högst i Sverige.

Men är de här siffrorna verkligen någonting att skryta med? Ja, anser Anki Bondesson, ”valgeneral” för kyrkovalet den 19 september.

– Det är de högsta siffrorna vi någonsin har haft. Att jämföra kyrkovalet med allmänna val är helt fel. Man bör istället jämföra med andra medlemsorganisationer. Då är 19–20 procent en stor andel, säger hon.

Ingen het potatis

En anledning till ”det höga” röstdeltagandet 2017 kan förklaras av att frågan om kyrkans roll i flyktingmottagandet blev en omdebatterad fråga. Några sådana heta potatisar finns inte i år. Men något som det debatterats flitigt nu är om politiska partier ska vara med i kyrkovalet eller inte.

Spelar det någon roll?

– Ja, det skiljer sig mycket på vad de olika grupperna vill med kyrkan. Det gäller att ta reda på vad grupperna vill göra.

Varför gör inte fler det?

– Det kan bero på att kyrkan bara finns – och alltid har funnits – i samhället. Man tänker inte på att det kan förändras. Samtidigt vill jag understryka att om en miljon röstar i en förtroendemannaorganisation är det inte lite. Det finns verkligen ett engagemang för kyrkan.

Om du ska uppmana folk att rösta, vad vill du säga?

– Passa på att göra din röst hörd. Och är du orolig att rösta på grund av pandemin finns det flera olika sätt att rösta.

Tappar medlemmar

Enligt kyrkans egna siffror var 430 724 personer i Stockholms kommun medlemmar i Svenska kyrkan 2020. Aktiva utträden var 4 453, aktiva inträden 1 118.

Totalt tappade Svenska kyrkan 94 769 medlemmar under 2020. En anledning till medlemstappet är att äldre medlemmar dör, samtidigt som ingen sedan 1996 föds till medlemskap i Svenska kyrkan. Föräldrar väljer detta aktivt åt sitt barn genom dopet.

Grupperna som ställer upp i stiftsfullmäktige

I Stockholms stift finns 61 församlingar. Flera av nedanstånde grupper går även att rösta på i kyrkofullmäktige

Alternativ för Sverige

Anser att Svenska kyrkan har fjärmat sig från sin uppgift som kristen folkkyrka, för att i stället ägna sig åt invandring, vänsteraktivism och hbtq-frågor. "Vi vill vända denna trend och se till att kyrkan hittar tillbaka till sina rötter och blir en samlande kraft för svenskarna”.

Arbetarpartiet – Socialdemokraterna

Vill att kyrkan ska vara jämställd, motverka diskriminering och ha fler kvinnor på ledande befattningar, och också ”framöver vara en plats för alla att vigas, oavsett sexuell läggning, och att alla präster ska vilja viga alla”.

Borgerligt alternativ

Vill se en satsning på barn och ungdomar bland annat genom dop och konfirmation för att stärka kunskapen om kristen tro och stödja mänsklig mognad. ”Svenska kyrkan ska satsa på kyrkomusik och värna kulturarvet genom öppna kyrkor och välkomnande av skolavslutningar”.

Centerpartiet

Vill ha en folkkyrka som är lokalt förankrad i hela landet. ”Kyrkan ska vara öppen för alla. Inte minst för de som är utsatta, ensamma eller på flykt”.

Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK)

FiSK vill att Svenska kyrkan ska vara en förebild i arbetet för ett hållbart samhälle. ”Kyrkans ansvar för vår miljö är att ta ansvar för skapelsen”. ”Och det skall vara självklart att alla par, som önskar vigas kyrkligt, ska mötas välkomnande i alla församlingar”.

Frimodig Kyrka

Vill göra Svenska kyrkan mer välkomnande. ”Frimodig kyrka vill ge plats för fördjupat teologiskt samtal och själavårdande gemenskap, för olika kristna traditioner och uttryckssätt, för politiker och soffliggare, för svenska minoriteter och för dem som flyttar hit från andra länder, för unga och gamla”.

Gröna Kristna

Vill arbeta för en församling med utökad samverkan med skolor, bibliotek, sjukhus, åldringsvård, musik-, teater-, kultur- och annat föreningsliv samt hjälporganisationer. ”Vi vill låta ideella grupper använda kyrkans lokaler”.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan

Dopet är vägen in i Guds rike och kyrkans gemenskap. En levande kyrka måste därför på olika sätt markera dopets betydelse för de döpta i alla åldrar. ”Där det är möjligt bör församlingen kunna driva kristna förskolor och skolor, gärna i samverkan med andra samfund”.

Miljöpartister i Svenska kyrkan de Gröna

Deras program bygger tre solidariteter som är: Solidaritet med världens alla människor, solidaritet med skapelsen och solidaritet med kommande generationer.

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK

POSK anser att partiernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. ”Förtroendevalda från dessa grupper utformar gärna regler för kyrkan efter vad som gäller för stat och kommun. Svenska kyrkans beslutsfattare ska vara demokratiskt valda och företräda församlingar, inte politiska partier”.

Sverigedemokraterna

Skydda kulturarvet, är en av de prioriterade frågorna. ”Vi måste bättre ta hand om gamla kyrkomiljöer, kyrkoskatter och klenoder som alltmer angrips och plundras”.

Vänstern i Svenska kyrkan

Vill driva på Svenska kyrkans miljö- och klimatarbete och att alla stift ska utforma en klimatstrategi. ”Svenska kyrkan ska även verka för en stärkt asylrätt och är pådrivande för en generös flyktingpolitik”.

Öppen kyrka – en kyrka för alla

Vill verka för en kyrka som ger människor hopp, mening och tro på att Jesus vandrar med. ”En kyrka där alla människor är lika viktiga och där ansvaret för vår jord är en självklarhet”.

Visa merVisa mindre

Tre olika val

Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och genom att rösta i kyrkovalet påverkar du vad kyrkan ska göra på tre olika plan: Lokalt, regionalt och nationellt.

Kyrkomötet

Svenska kyrkans högsta beslutande organ som beslutar i frågor som handlar om Svenska kyrkans regelverk, kyrkoordningen. Till exempel frågor som rör kyrkohandboken (beskriver hur gudstjänster ska firas) och psalmboken.

Stiftsfullmäktige

Styr det lokala stiftets arbete. Det kan handla om att stötta församlingars arbete, ge råd och stöd i teologiska frågor, bidrag till att renovera och förvalta kyrkor, textilier och konst.

Kyrkofullmäktige

Styr församlingens arbete, vars grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.

Visa merVisa mindre