Resursskolorna får skolpeng för varje elev. Ovanpå den ges tilläggsbeloppet, som ska täcka extraordinära behov.

Det var 2016 som regeringen bestämde att tilläggsbeloppen i fortsättningen måste prövas individuellt, för varje elev.

Det har lett till att kommunerna gör strängare bedömningar och att resursskolorna får mindre pengar.

Vilket i sin tur gjort skolornas ekonomi bräckligare och skapat osäkerhet hos elever som inte vet om de kan stanna.

En statlig utredning från 2020 konstaterar att tilläggsbeloppen inte fungerar för resursskolorna. De får svårt att planera, att skriva krångliga ansökningar tar tid som bättre behövs i undervisningen, tilläggsbeloppen varierar stort i olika kommuner och lagstiftningen ger inga klara besked om vad som ska ge rätt till tilläggsbeloppen.

2021 konstaterade en utredning från Skolverket att kommunerna själva har svårt att avgöra det. I de tio kommuner de såg närmare på varierade bedömningarna kraftigt.

Några kommuner hittade på egna lösningar för att rädda resursskolorna, till exempel att skriva avtal med skolan och ge alla elever lika mycket eller att införa så kallade strukturbidrag.

2021 införde Österåkers kommun ett sådant strukturbidrag för att rädda den fristående resursskolan Helleborus, som hotades av konkurs.

Det överklagades och ska prövas i förvaltningsrätten.

– Innan vi fått ett avgörande går det inte att införa ett sådant bidrag, säger Vallentunas utbildningschef Susanna Falk.