Anneli Lindqvist har jobbat med avhopparärenden sedan ett par år tillbaka på Haninge kommun. Då har det krävts en hotbild för att få hjälp, men det gör det inte längre.

– Vi vill gå ut med att det finns stöd att få, oavsett hotbild. Stöd kan ges på hemmaplan men ibland krävs en omlokalisering på grund av skyddsbehov. Vi jobbar med alla över 18 år som lever med en kriminell livsstil och är i behov av stöd för att ta sig vidare till något annat, säger Anneli Lindqvist, samordnare för sociala insatsgrupper.

Hon är en av två som nyligen tillsatts för att jobba samordnande med avhoppare. Men när de väl får in en person som vill få livet på rätt spår, då är det många parter inblandade.

– När vi får ett ärende med hög hotbild jobbar vi främst med externa vårdgivare som är specialiserade på avhoppare, i dagsläget är vi alltid beroende av extern part vid omlokaliseringar. Vi har en samordning i avhopparärenden med hotbild, med polis och social- och äldreförvaltningen på kommunen, och det finns tydliga rutiner. Det har vi jobbat upp det under senaste halvåret.

Möter upp snabbt

Anneli Lindqvist säger att målet är att få så snabb hantering som möjligt för att kunna fånga upp personerna medan möjligheten och motivationen finns.

– De ska inte behöva vänta en vecka, utan vi ska kunna möta upp på dagen de hör av sig eller dagen efter. Har vi sedan en konstaterad hotbild och personen är förberedd på vad som krävs och är beslutsam så har vi ett ärende. Polisen har en central roll i detta och tillsammans förbereder vi personen på hela processen, vad innebär det att egentligen att starta om med ”ny identitet” på annan ort, säger Anneli Lindqvist och fortsätter:

– Vi ska vara motiverande men samtidigt ta tempen på personens egen motivation som måste komma inifrån om det ska fungera i längden. Någon kan bli placerad jättesnabbt medan andra kan fastna i en motivationsfas som pågår i månader innan personen tar sitt beslut.

Söker upp kriminella

Anneli Lindqvist berättar att kommunen jobbar uppsökande, bland annat genom att besöka Haningebor som ingår i kriminella grupperingar och sitter i häkten eller på anstalter.

– Vilka det kan vara får vi reda på genom vårt täta samarbete med polisen. Men vi kan även snappa upp personer som är aktiva inom socialtjänsten, eller så kan personerna själva – eller deras anhöriga – kontakta oss eller polisen, säger Anneli och fortsätter:

– Det kan vara ovant för många för polisen har varit deras fiende, men nu ska vi se till att polisen bir deras vän som utgör skydd så länge de avhåller sig från kriminell kontext och ny brottslighet.

Hon poängterar även att polisen inte förväntar sig någonting i utbyte från de avhoppande personerna.

– Ofta en föreställning att man ska bli nyttjad i syfte att sätta dit andra. Men det handlar inte om det. Det polisen är intresserad av är vilken kontext personen befinner sig i, vilken hotbild som kanske finns och motivationen framåt och vad man vill göra med sitt liv.