Det är genom elevhälsan som tonårstjejer kan få komma till dansen, som finns i Vallentuna sedan i december 2019.
Men att få tjejerna att komma till danssalarna på gymnasiet och Kulturskolan har hittills inte gått så bra.
– Just nu har vi ingen, säger Pärla Håkans som leder danspassen tillsammans med danspedagogen Ellinor Röstberg. Vi har haft en tjej men hon har mått så dåligt att hon inte orkat komma. Det är klart att det känns svårt när ingen kommer.
Nu har skolsköterskor och -kuratorer fått komma och prova. De i sin tur ska börja sätta upp lappar om dansen på skolor och ungdomsmottagningar. Hittills har det inte lett till fler deltagare.
Kravlös dans
– Jag har inget svar på varför, säger Susanna Sindemark, skolsköterska på Rosendalsskolan. Men många elever vill inte gå dit själva. Så vi erbjuder oss att följa med.
– Det kan vara läskigt att ta första steget. Men det är väldigt kravlös dans. Vi jobbar med lite afroinspirerad uppvärmning, man får lära sig koreografi, göra speglingsövningar och beröringsövningar. På vanliga dansklasser kan man få höra "in med magen, sträck på tårna". Men det här handlar bara om rörelseglädje, säger Pärla Håkans.
En orsak till den bristande uppslutningen är förstås coronakrisen. Verksamheten tvingades till ett uppehåll mellan februari och maj. För känsliga och ledsna tjejer kan det också ha varit en tröskel att ledarna Pärla Håkans och Ellinor Röstberg alternerade förra terminen och att deltagarna inte kunde vara säkra på att träffa samma person. Men från höstterminen leder de passen tillsammans.
Larmen duggar tätt om att unga tjejer mår sämre. Stress, oro, ångest, nedstämdhet, sömnproblem, huvudvärk och ont i magen har blivit allt vanligare. Om problemen inte tas om hand kan de förvärras och leda till långa perioder av sjukdom, lidande och oförmåga att studera eller jobba.
Startade i Örebro
För tio år sedan drog projektet Dans för hälsa igång i Örebro. Tonårstjejer som gick hos elevhälsan fick erbjudandet att få dansa helt gratis utifrån en modell som byggde på rörelseglädje och inte på prestation.
Resultatet blev att de mådde bättre än tjejerna i en kontrollgrupp. Deras kroppsliga och psykiska symptom minskade och de som dansat tog mindre smärtstillande mediciner. Dansen uppfattades som en oas där de var fria från krav. Deltagarna blev gladare, piggare och fick bättre självförtroende.
– Det får vi också höra, säger Pärla Håkans. De som kommer säger att det är skönt och att stressen släpper.
Karina Karlsson, chef för elevhälsan, tror att de är en tidsfråga innan fler kommer.
– Det är ju en oprövad verksamhet i kommunen. Och när det gäller en målgrupp som är känslig, orolig och ängslig så tror jag att man måste hålla ut, säger hon. När vi startade Ungdomsmottagningen kom det först inga killar över 18. Men när vi haft tre kom deras kompisar och sedan växte det. Det tar tid att etablera hos ungdomarna att det är ett bra ställe att gå till.