Ett mått på en kommuns insatser för miljön är Miljöbarometern, där Stockholm i år placerade sig på elfte plats bland landets kommuner – ett tapp med två platser jämfört med förra året.

Men spelar det någon roll vad lilla Stockholm gör när världen är så stor?

Absolut, menar Olga Kordas, lektor i hållbar stadsutveckling vid KTH.

– Vi behöver städer som är föregångare, som har modet och musklerna att testa nya lösningar och implementera dem i stor skala. Det är viktigt att Stockholm tar den rollen.

Upphandlingar viktiga

Ett område där Stockholm kan göra stor skillnad är i sina upphandlingar, menar Olga Kordas.

– Vi upphandlar för miljarder varje år. Om vi ställer höga klimatkrav där skulle det förändra marknaden enormt. Skolor kan ställa krav på att den mat de köper in, inklusive hur den hanteras av skolmatsalspersonal och elever för att undvika svinn.

Samtidigt är det viktigt att engagera medborgare i klimatfrågan, bland annat då stora utsläpp kommer av konsumtion, menar hon.

– Men det kan vara känsligt att säga till folk att ändra sina konsumtionsmönster. Det är helt avgörande att skapa realistiska framtidsbilder som är både möjliga och önskvärda.

”Behöver modiga politiker”

Att klimatfrågor är känsliga är en utmaning, säger Olga Kordas.

– Vi behöver modiga politiker och vi måste kräva att förändringar sker snabbare. Det här är inte frågor som bara rör våra barn, utan vår gemensamma överlevnad och vår livskvalitet och mentala hälsa redan nu.

https://www.mitti.se/nyheter/ar-4000-farre-p-platser-ratt-vag-for-stan/repvel!qN3lpGIK5nZv@rPJKdfg/

Mycket som kan göras

Bengt-Gunnar Jonsson, professor vid institutionen för naturvetenskap vid Mittuniversitetet, håller med om att det finns mycket politikerna i Stockholm kan göra.

– Stor effekt ger en kollektivtrafik som fungerar, där priserna ligger på en nivå så att människor väljer den framför att åka i egen bil. Om man tittar på energianvändning är kommunala fastigheter ett av de områden där man kan göra störst besparingar.

– Den energin kan i stället användas där den har större klimatnytta, till exempel i omställningen av stålindustrin eller för att minska behovet av att importera el från kolkraftverk.

Hur ser du på Stockholms resultat i Miljöbarometern?

– Barometern är utformad så att storstäder har lättare att rankas högre än kommuner i glesbygden. Det handlar till exempel om tillgång till kollektivtrafik, men också om att det finns en större frihet att prioritera klimatfrågor i en budget som totalt sett är större.

– När det gäller klimatfrågan finns det alltid mer att göra. Inte minst när det gäller att minska vår konsumtion. Grundproblemet är att det är så otroligt otacksamt för politikerna att hävda att vi behöver konsumera mindre. De tekniska lösningarna är viktiga, men det finns en övertro till att de ska lösa allt. De ligger för långt fram i tiden för det, och läget är för akut.

Frågan

Vilka är era viktigaste satsningar för miljön? Och behöver stockholmarna förändra sin livsstil?

Victor Malmcrona | Johan Sjölund