Kan svåra personliga upplevelser fördärva en plats för alltid?

Frågan är aktuell när Mitt i träffar nyutgivna författaren Klas Bernhard vid rondellen i Svedmyra. I boken Gosse B3275 beskriver han livet som fosterbarn i söderförorten, hos en frireligiös familj som använde våld för att ”slå djävulen ur honom” och fostra honom in i kyrkan.

Han placerades hos dem efter att hans mamma dött när han var barn. Nu är han på tillfälligt återbesök.

– Det är mycket känslor. Det var i alla fall fem viktiga år i mitt liv som jag hade här, konstaterar han.

Klas Bernhard, 74, är numera pensionerad företagare och bosatt i Alingsås. Då och då genom åren har han återvänt till Svedmyra och gått förbi lägenhetshuset, där de mörka minnena av styvföräldrarna bor kvar.

– Det var en förnedrande och plågsam miljö på alla sätt. Han tyckte om att slåss och hon hejade på. Jag var väldigt kuvad, säger han.

Fick jobb – och ny familj

Från andra platser i Svedmyra har han ljusare minnen. Som rondellen vid Postiljonsvägen, där vi träffas. Där höll torghandlarna Gun och Gunnar till. Det var till dem den 13-årige Klas gick en vårdag för att fråga om sommarjobb.

Han fick inte bara jobbet – han fick en väg ut. Gunnar beslöt att ta sig an pojken.

– Jag tror han såg att jag inte mådde bra, säger Klas Bernhard och berättar att han succesivt började tillbringa mer tid hos sin arbetsgivare än hos sina styvföräldrar.

Övermannade sin plågoande

Än tydligare blev brytningen efter att han rent fysiskt satt sin styvpappa på plats.

– Jag tog saken i egna händer och övermannade gubben som plågade mig. Jag la ner honom i badkaret en dag och sa att han skulle lämna mig i fred. Sen såg jag knappt till honom något mer, berättar han.

Än i dag har Klas Bernhard god kontakt med sina ”extrasyskon” från torghandlarfamiljen. En av dem, Barbro Ludvigsson, var bara sju år när Klas dök upp.

– Klas bara kom och så fanns han där. Han och pappa fann verkligen varann. Jag minns att de brukade sitta och pratade och skratta vid köksbordet till sent på kvällarna, berättar hon.

Vill uppmärksamma ett samhällsproblem

För Klas Bernhard slutade det väl. Men problemet med barn som far illa på grund av myndigheters beslut lever kvar. Det var delvis därför Klas valde att skriva ner sin historia.

– Om jag kan berätta vad jag varit med om kan det påverka samhällsdebatten. Det finns ingen socialnämnd som kan tillhandahålla kärlek men de kan hitta familjer som gör det, säger han.

Organisationen Samhällets styvbarn, där Klas Bernhard är med, har som mål att barn som utsatts för vanvård inom samhällets barnavård ska få upprättelse.

Kan stämma Stockholms stad

Många av medlemmarna riktade i fjol ekonomiska krav mot de kommuner som skötte familjeplaceringarna. Ingen kommun har än så länge erkänt kraven. Ett pilotfall har i stället tagits vidare till tingsrätten i Göteborg. Beroende på utgången riskerar en mängd kommuner att stämmas på mångmiljonbelopp.

I Klas Bernhards fall handlar det om Norrköping, där han först bodde med styvföräldrarna, och Stockholm.

– Kommunjuristerna hävdar att det här är preskriberat. Men jag kan inte preskribera tio år av lidande, säger Klas Bernhard.