Birger Jarlsgatan, oktober 2021. Bensinstationen i korsningen vid Balettakademin är jämnad med marken och tomten har blivit en byggarbetsplats.
– Det skulle kunna vara ett glashus här, då kan man ta vara på solen och behöver inte värma upp huset lika mycket, säger Östermalmsbon Henrik när han stannar till.
Han dricker kaffe ur en termosmugg och betraktar grävmaskinerna innanför planket.
– Eller kanske en station där man kan ladda elbilar och vätgasbilar. Om det är el som är framtiden måste stockholmarna kunna ladda inne i stan.
Det hus som ska byggas där blir dock ganska konventionellt. Men ändå på ett sätt unikt. Med 28 rymliga bostadsrätter i en stilren förpackning blir det nämligen det första konkreta exemplet på Stockholms stads nya byggnadsordning och arkitekturpolicy.
– Det är jättefint, säger Ted Friberg när Mitt i visar en illustration av det nya huset.
Han bor i Täby och har åkt in till stan med sin fru för att uträtta ärenden.
– Jag brukade tanka här på 1960-talet när jag låg i lumpen på K1 på Lidingövägen.
De andra bilderna gillar han dock inte.
– Nä, det där är inte min stil. Och där är ett sånt där modernt hus ja, säger han om Nya Arkitekturskolan på KTH och 79&Park på Gärdet.
Och sedan, sammanfattningsvis:
– Jag vill ha en liten röd stuga på landet.
Norra Djurgårdsstaden är en av de platser i Stockholm där modern arkitektur även i fortsättningen kommer att få stadens välsignelse. De senaste fem åren har inte mindre än sex byggnader i området tagit sig in på Årets Stockholmsbyggnads topp fem.
En av dem är Stora Sjöfallet 2 på Husarviksgatan.
– Arkitekturen här är jättehäftig. Den ger ett stort mervärde och är ett av skälen till att vi flyttade hit, och att vi sedan flyttade inom stadsdelen, säger Gunilla Fallqvist.
Hon lyfter upp sin dotter Astrid ur vagnen och sveper in henne i en filt mot höstvinden.
– Jag kan hålla med om att en del av husen här inte skulle passa in i centrala Stockholm. Men man hade kunnat ta ut svängarna lite mer och vara lite mer nyskapande utan att det blir för apart, säger hon om illustrationen av huset på Birger Jarlsgatan.
Kanske skulle det räcka att låta antingen färgsättning eller formspråk knyta ihop ny och befintlig bebyggelse, resonerar hon.
– Det skulle vara tråkigt om man bara bygger som förr. Då rör vi oss inte framåt.
De senaste tio åren har Stockholm byggt nya bostäder motsvarande ett halvt Malmö. Gott så, men resultatet har i många fall lämnat en del att önska, menar stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson (M).
– Byggtakten har inte varit för hög – bostäderna behövs – men vi har tappat resonemanget kring kvaliteten, säger han.
Den 4 oktober antog kommunfullmäktige en ny policy för arkitektur i Stockholm. Tillsammans med stadens nya byggnadsordning ska dokumentet staka ut en ny riktning för det som byggs i stan. Eller snarare nygammal.
– Det har nästan varit tabu att komma med förslag som inte varit väldigt innovativa.
”Värna Stockholms särart”
I policyn står det bland annat att man ska lära av den klassiska arkitekturen, och värna om Stockholms särart. Det första exemplet på den nya ordningen är Balders bygge på den gamla bensinstationstomten i hörnet Birger Jarlsgatan-Kungsstensgatan.
Illustrationerna visar ett hus i mjuka färger med en traditionell indelning mellan sockel, fasad och tak som linjerar med de gamla stenstadshusen som det ska byggas ihop med.
– Det handlar om en ödmjuk anpassning till det befintliga. Det är ett tydligt exempel på ett tillägg i ett kvarter där man har en ganska tidlös gestaltning.
Arkitekturpolicyn tar också upp frågan om färgsättning.
”I Stockholm där årstidsväxlingarna är kännbara finns ett särskilt behov av kulörer ochytskikt som bidrar till ett livfullt intryck och en varm färgskala underårets mörka och tidvis gråa månader”.
Är det slut med svarta hus nu?
– Jag hoppas att det kan bli bli mer färgglatt. Stockholm är en stad med mycket färg och fina pasteller, de är viktiga för ljuset. Men Stockholm är stort och har många årsringar. På platser som Kista är det inte alls märkligt att man går upp på höjden och bygger med mycket glas. Då blir det en annan färgskala.
Joakim Larsson poängterar flera gånger att den nya policyn inte sätter stopp för moderna tillägg i staden.
– Det innebär inte att vi inte kommer att få se modern och utmanande arkitektur. Man kan bygga innovativt, men man behöver göra det med förståelse för den historiska kontexten.