Lokalpatrioter. Gunilla Fallqvist och Astrid, 4 månader, trivs bra i Norra Djurgårdsstaden. Den varierade arkitekturen är ett av skälen till att de flyttade hit. I bakgrunden syns Stora Sjöfallet 2 (Joliark arkitekter) med stora fönster. Foto: Pekka Pääkkö

”Kan vara lite mer nyskapande”

Smälta in eller sticka ut? Mitt i Östermalm gick på stadsvandring för att få svar på frågan om hur ny arkitektur ska se ut i Stockholm.

  • Publicerad 13:52, 15 okt 2021

Det skulle vara tråkigt om man bara
bygger som förr

Birger Jarlsgatan, oktober 2021. Bensinstationen i korsningen vid Balettakademin är jämnad med marken och tomten har blivit en byggarbetsplats.

– Det skulle kunna vara ett glashus här, då kan man ta vara på solen och behöver inte värma upp huset lika mycket, säger Östermalmsbon Henrik när han stannar till.

Han dricker kaffe ur en termosmugg och betraktar grävmaskinerna innanför planket.

– Eller kanske en station där man kan ladda elbilar och vätgasbilar. Om det är el som är framtiden måste stockholmarna kunna ladda inne i stan.

Det hus som ska byggas där blir dock ganska konventionellt. Men ändå på ett sätt unikt. Med 28 rymliga bostadsrätter i en stilren förpackning blir det nämligen det första konkreta exemplet på Stockholms stads nya byggnadsordning och arkitekturpolicy.

Nyproduktion. I hörnet mellan Balettakademien och Immanuelskyrkan ska Balder bygga 28 exklusiva bostadsrätter på den gamla bensinstationen på Birger Jarlsgatan. Foto: Balder/Utopia Arkitekter

– Det är jättefint, säger Ted Friberg när Mitt i visar en illustration av det nya huset.

Han bor i Täby och har åkt in till stan med sin fru för att uträtta ärenden.

– Jag brukade tanka här på 1960-talet när jag låg i lumpen på K1 på Lidingövägen.

De andra bilderna gillar han dock inte.

– Nä, det där är inte min stil. Och där är ett sånt där modernt hus ja, säger han om Nya Arkitekturskolan på KTH och 79&Park på Gärdet.

Och sedan, sammanfattningsvis:

– Jag vill ha en liten röd stuga på landet.

Som förr. Ted Friberg gillar inte hus i modern stil. Helst vill han bo i en röd stuga på landet. Foto: Pekka Pääkkö

Tummen upp. Tuula Hietapakka bor i Rinkeby och är på väg till tandläkaren. När Mitt i visar några bilder för henne tvekar hon inte en sekund; illustrationen över Balders planerade bygge är helt klart att föredra framför ett par befintliga byggnader i mer modern stil. – Den första bilden passar bättre, det huset sticker inte ut. Det ser ut som Stockholm. Man ska inte förändra för mycket här inne i stan. Foto: Pekka Pääkkö

Norra Djurgårdsstaden är en av de platser i Stockholm där modern arkitektur även i fortsättningen kommer att få stadens välsignelse. De senaste fem åren har inte mindre än sex byggnader i området tagit sig in på Årets Stockholmsbyggnads topp fem.

En av dem är Stora Sjöfallet 2 på Husarviksgatan.

– Arkitekturen här är jättehäftig. Den ger ett stort mervärde och är ett av skälen till att vi flyttade hit, och att vi sedan flyttade inom stadsdelen, säger Gunilla Fallqvist.

Hon lyfter upp sin dotter Astrid ur vagnen och sveper in henne i en filt mot höstvinden.

– Jag kan hålla med om att en del av husen här inte skulle passa in i centrala Stockholm. Men man hade kunnat ta ut svängarna lite mer och vara lite mer nyskapande utan att det blir för apart, säger hon om illustrationen av huset på Birger Jarlsgatan.

Kanske skulle det räcka att låta antingen färgsättning eller formspråk knyta ihop ny och befintlig bebyggelse, resonerar hon.

– Det skulle vara tråkigt om man bara bygger som förr. Då rör vi oss inte framåt.

Färgklick. Kvarteret Muddus (Wingårdhs Arkitekter) vid Storängstorget hamnade på tredje plats i Årets Stockholmsbyggnad 2016. Men det läppstiftsröda huset är en vattendelare. ”Isolerat är det kanske inte ett jättesnyggt hus. Men det livar upp och bidrar till helheten. Det är kul med variation och schysst med något som är annorlunda”, säger Östermalmsbon Tim Gisseman. Foto: Pekka Pääkkö

Organiskt. 79&Park (Bjarke Ingels Group) på Gärdet kom på tredje plats i Årets Stockholmsbyggnad 2019. ”Det var konstigt i början men nu har jag vant mig. Det är roligt att det är lite annorlunda. Hellre så här än höghus som Norra Tornen, eller det svarta Wingårdh-huset på Liljeholmskajen där jag bor”, säger Marie Jansson som arbetar i kvarteret. Foto: Pekka Pääkkö

Nya hus i stan ska smälta in – och ha mer färg

Ny arkitektur i Stockholm ska ta större hänsyn till historien – och bli lite mer färgglad. Det är några av målen med Stockholms nya arkitekturpolicy som klubbades i början av oktober.

De senaste tio åren har Stockholm byggt nya bostäder motsvarande ett halvt Malmö. Gott så, men resultatet har i många fall lämnat en del att önska, menar stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson (M).

– Byggtakten har inte varit för hög – bostäderna behövs – men vi har tappat resonemanget kring kvaliteten, säger han.

Den 4 oktober antog kommunfullmäktige en ny policy för arkitektur i Stockholm. Tillsammans med stadens nya byggnadsordning ska dokumentet staka ut en ny riktning för det som byggs i stan. Eller snarare nygammal.

– Det har nästan varit tabu att komma med förslag som inte varit väldigt innovativa.

”Värna Stockholms särart”

I policyn står det bland annat att man ska lära av den klassiska arkitekturen, och värna om Stockholms särart. Det första exemplet på den nya ordningen är Balders bygge på den gamla bensinstationstomten i hörnet Birger Jarlsgatan-Kungsstensgatan.

Illustrationerna visar ett hus i mjuka färger med en traditionell indelning mellan sockel, fasad och tak som linjerar med de gamla stenstadshusen som det ska byggas ihop med.

– Det handlar om en ödmjuk anpassning till det befintliga. Det är ett tydligt exempel på ett tillägg i ett kvarter där man har en ganska tidlös gestaltning.

Stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson (M). Foto: Sacharias Källdén

Arkitekturpolicyn tar också upp frågan om färgsättning.

”I Stockholm där årstidsväxlingarna är kännbara finns ett särskilt behov av kulörer och
ytskikt som bidrar till ett livfullt intryck och en varm färgskala under
årets mörka och tidvis gråa månader”.

Är det slut med svarta hus nu?

– Jag hoppas att det kan bli bli mer färgglatt. Stockholm är en stad med mycket färg och fina pasteller, de är viktiga för ljuset. Men Stockholm är stort och har många årsringar. På platser som Kista är det inte alls märkligt att man går upp på höjden och bygger med mycket glas. Då blir det en annan färgskala.

Joakim Larsson poängterar flera gånger att den nya policyn inte sätter stopp för moderna tillägg i staden.

– Det innebär inte att vi inte kommer att få se modern och utmanande arkitektur. Man kan bygga innovativt, men man behöver göra det med förståelse för den historiska kontexten.

Cityläge. Kontorshuset på Hamngatan 24-32 med en fasad av glaserade keramikplattor, ritades av Marge Arkitekter och stod färdigt 2020. Foto: Fotograf: Johan Fowelin Arkitekt: Marge Arkitekter

Lyckade exempel enligt Joakim Larsson (M)

1. Hamngatan 24–32

”Ett exempel på där man verkligen tänkt till om hur ett hus ska ge avtryck på platsen. Det är lite svårt att tidsbestämma, på ett positivt sätt”.

2. Skandiascenen på Cirkus

”Det är ett ganska modernt tillägg med runda former i metall och glas, det har bidragit till att man har fått en god entré”.

3. Grand Hôtel

”Renoveringar av befintliga fastigheter är också värda att lyfta fram. I fallet med Grand Hôtel har man återskapat det som det såg ut tidigare”.

Visa merVisa mindre

Nygammal kostym. Vid den stora renoveringen, under ledning av arkitekten Per Kallstenius, 2017 fick Grand Hotel en ny fasad inspirerad av den ursprungliga. Foto: Arild Vågen, Wikimedia Commons

Årsring. Cirkus utbyggnad ritades av White Arkitekter och invigdes 2015. Foto: Åke E:son Lindman