Det finns en lista hos Globen- och Farstapolisen med ett 40-tal namngivna personer. De har antingen en grön, gul eller röd markering bredvid sina namn. Röd betyder att det är akut fara för att personen ska döda eller bli själv bli dödad. Gul innebär mindre risk. Grön, "lugnt" för tillfället.
Färgerna ändras
– För alla på listan föreligger någon form av risksituation, annars skulle de inte vara med alls. Det kan gå snabbt. En grön person kan bli röd i morgon, säger Alvaro Torres som är kommunpolis i polisområde Globen.
2019 startade samverkansprojektet Trefas i Järvaområdet i nordvästra Stockholm. I slutet av oktober förra året blev lokalpolisområde Globen tillsammans med Farstapolisen, för Enskede-Årsta-Vantörs räkning, pilot för Trefas-arbetet i södra Stockholm.
Kriminalvården, socialtjänsten och polisen träffas var tredje vecka och går igenom lägesbilden. Det finns också jurister kopplade till mötena som ser till att sekretessreglerna efterföljs.
– Syftet med projektet är att förhindra dödligt våld. Att identifiera vilka som ingår i de olika kriminella nätverken och vilka som har kapacitet att skaffa vapen och utföra skjutningar, säger områdespolisen Malin.
– Vi pratar om hur det har sett ut sedan vårt senaste möte. Vilka som umgås med vilka, när och var. Vilka som fastnat i polisiära kontroller. Många av de här individerna blir ofta kontrollerade av polisen. Det kan vara alltifrån trafikbrott till mycket värre saker, säger Malin.
– Tillsammans försöker vi komma fram till vad som är bäst för olika individer. Det kan till exempel handla om någon som har suttit i fängelse och nu har prövotid. Om vi bedömer att någon har en hög hotbild mot sig och det finns risk att den möter individer från en annan gruppering kan vi, i samråd med Frivården, se till att personen inte behöver vara fysiskt på mötena och att det kan skötas digitalt en period.
Hur mår de här personerna?
– Det är klart att de lever under press och är stressade. De har en hård fasad men går runt med skyddsväst. Många är ambivalenta till att lämna det kriminella livet – det är ofta allt de har. Det är som att säga till någon att lämna sin familj, säger Malin.
– Vi kan erbjuda mycket stöd men vi kan inte skapa en ny vänskapskrets åt någon.Och det går inte på en dag att ordna med olika åtgärder. Under tiden är det stor risk att någon går tillbaka till sitt kriminella liv, säger Alvaro Torres.
Tre stora nätverk
I dagsläget har polisen identifierat tre större kriminella nätverk i söderort.
– Det finns också mindre grupperingar som är svårare att hålla koll på. Östberganätverket splittrades nyligen, där finns en konflikt i konflikten. Ibland är det svårbedömt eftersom två personer som är bästa vänner ena dagen kan vara dödsfiender nästa. "Brorsnacket" ger jag inte mycket för, säger Alvaro Torres.
Projektet har nu pågått ett drygt halvår i området.
Tony Leü är enhetschef på Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning och representerar staden i samarbetet.
– Vi har fått ett mycket bättre samlat grepp om klienter som vi borde jobba med. Samarbetet har gjort att vi kan göra en snabbare, korrekt bedömning om vilka insatser vi ska erbjuda, säger han och fortsätter:
– Det kan handla om folk som inte kan bo kvar i området, om hjälp med missbruk, neuropsykiatriska utredningar, studier, sysselsättning och en individanpassad plan. Det går att få väldigt mycket stöd. Vi vill att fler ska våga ta kontakt med oss. Är man anhörig och orolig för någon ska man veta att man alltid kan vara anonym.
Från femton år
Just nu är de som finns med på "Trefas-listan" från femton år och uppåt. Många förekommer sedan tidigare i brottsregistret men inte alla. Polisen håller listan "snäv och levande".
– Vi har fått bort vissa från den. Personer som vi inte sedan sett något mer av. Om det beror på vårt eller deras arbete får du nästan fråga dem om. Alla vi kan lyfta från de här miljöerna är en vinst, säger Alvaro Torres.
Hur är det att jobba med Trefas?
– Det är ett tungt ämne men jag känner att det positiva – engagemanget från alla som jobbar med det här – överväger, säger Malin, och fortsätter:
– Man läser att folk skriver om självsanering och att de som är med i gäng får skylla sig själva. Ungefär "de får döda varandra tills alla är döda". Men det kommer aldrig att ske. Och alla som dör är någons son, kanske pojkvän eller pappa. Som de aldrig får träffa mer.