Hon låter lugn och samlad när Mitt i når henne efter lunchtid på torsdagen.

– Jag var ute för att rida med min häst Hope, det är en dressyrhäst. Det blåste rätt bra imorse. Man hör att det blåser i väggar och sådär, och med tanke på hur det kändes ute så valde jag att gå in i ridhuset.

https://www.mitti.se/nyheter/ryttarforeningens-tak-slets-bort-av-stormen/reptks!Qzu6mXGARPVwP93TNbcOdw/

När märkte du att det var något som inte stod rätt till?

– Vi var väl klara när det började låta. Det lät väldigt väldigt mycket, sådär som det kan låta på tv när hus är påväg att rasa ihop, det liksom lät kvidande, säger Kajsa Gummeson.

Kajsa hade nyss suttit av hästen och beskriver upplevelsen av situationen närmast som hur hon tror det skulle vara vid en jordbävning eller tromb.

– Jag vågade inte gå ut utanför eftersom jag inte visste om det var takplåtar och sånt som flög omkring. Men då gick vi istället mot ridskolans stall och kunde ta oss igenom deras lokaler på ett säkert sätt.

Hur klarade sig din häst?

– Hon blev ju rädd men jag är väldigt cool, jag höll mig lugn, och då håller hon sig lugn också. Så det var ju tur ändå att det gick som det gick. Jag har inte min häst i ridskolans stall utan den står i ett privat stall i närheten.

Kajsa Gummeson konstaterar att det var tur att det inte pågick någon lektion med ridskolan då taket slets loss från ridhuset. Då hade det varit många fler hästar och även fler oerfarna ryttare – och enligt Kajsa kunde det då ha slutat mycket värre.

Kajsa har ridit i 40 år och haft hästen Hope i ett års tid.

– Hon var väldigt nojig när hon kom till mig. Sen har jag jobbat upp ett förtroende under året, och den här händelsen blev verkligen ett facit på att det arbetet har fungerat.

Vet du hur övriga hästar hos ridskolan mår?

– Jag vet att ridskolans hästar var ute vid händelsen, ingen av dem är skadade och alla mår bra. Jag vet även att deras hästar togs in efter händelsen. Vi gjorde likadant med våra hästar i det privata stallet, även våra klarade sig helt utan skador.

– Tack och lov blev det ingen risk för någon varsel, varken djur eller människa.

Blev du aldrig rädd själv?

– Efteråt var det som jag skakade, men det var först då jag fått hästen upp i stallet, säger Kajsa Gummeson.