Förra veckan lämnade kommunstyrelsens ordförande Oskar Weinmar (M) över nycklarna till Amra Barlov Lindqvist, vd för Väsbyhem. Det kommunala bostadsbolaget övertar nu utvecklingen och förvaltningen av stationsområdets kulturbyggnader.
Bolaget planerar för en omfattande omvandling.
– Vår vision med området tar fasta på att ”gammalt möter nytt” där de vackra gula husen ska få fortsätta bidra till områdets karaktär, samtidigt som vi vill skapa en mer levande och trivsam mötesplats som alla Väsbybor kan känna stolthet över, säger Amra Barlov Lindqvist.
Högt gräs
Väsbyborna har sett gräset växa sig högt intill de tre husen Henriksborg, lilla Henriksborg och Villa Korpkulla. Husen byggdes på 1870-talet när stationsområdet kom till och har inhyst många verksamheter fram till 2017.
Sedan dess har husen stått tomma, medan kommunen funderat på vad de ska användas till. Nu tas det tankearbetet över av Väsbyhem.
– Det finns ett enormt intresse hos Väsbyborna för det här området och många har lidit av att det vuxit igen kring kulturhusen. Många önskar att det ska bli någon form av kultur samt kafé eller restaurang här, säger Johan Falk, marknadsförare på Väsbyhem.
Han vill skapa ett kulturcenter i Järnvägsparken (mitti.se)
Men även om verksamheten i byggnaderna inte är bestämd än blir det redan i sommar liv och aktivitet i parken. Från och med midsommar finns det solstolar, sittgrupper, en hoppborg samt någon form av servering.
– Vi börjar med aktiviteterna dagtid, tisdag till torsdag, då några av våra sommarjobbare lånar ut boule och andra spel för den som vill hänga i parken, säger Johan Falk.
– Vi öppnar alltså äntligen upp trädgården intill Henriksborg, som inte varit tillgänglig tidigare. Alla aktiviteter sker självklart efter rådande pandemirestriktioner.
Renoverade utvändigt
Byggnaderna är nu renoverade utvändigt, men den invändiga renoveringen återstår.
Therese Lundborg, fastighetsutvecklingschef på Väsbyhem, har undersökt byggnaderna
– För att svara upp mot tidens och olika verksamheters krav och behov genom åren, har husen genomgått förändringar, vissa nödvändiga, andra mindre varsamma med dagens mått mätt. Fönstren är exempelvis från 1940-talet och snickerierna härstammar från olika tidsepoker. Samtidigt är det spännande, husen kan berätta mycket för oss genom sina olika lager, säger hon.