– Inte när jag var två, tre år kanske, men när jag blev fem, sex år, började jag känna att sång och skådespeleri var roligt och att det var något jag verkligen ville satsa på.

Julie Bonde sitter i en stol i familjens vackra hus i Övergran. Hon har bara några dagar kvar till premiären av ”Pippi flyttar in” på Juni­backen, en musikal som baseras­ på den allra första boken om den speciella tjejen som Astrid Lindgren började slipa på redan 1941 och som sedan blev till bok 1945.

– Jag kommer att spela Annika, säger Julie.

Att just hon hamnat här är antagligen inte förvånande för den som känner henne. Julie har visserligen inte hunnit fylla tolv ännu, men hon har länge vetat vad hon vill.

– Bli musikalartist.

Varför just musikaler?

– Jag tycker bara att det är väldigt roligt att såväl sjunga som prata inför andra och då var ju det väldigt passande, säger hon med ett leende.

Och du satsar på det här?

– Jag har gjort det vid sidan­ av skolan. Just nu går jag en musikalkurs, till exempel­, här i Bålsta. Det är väldigt roligt. Tidigare har jag dansat, och så går jag hos en sångpedagog som heter Helen­. Henne har jag gått hos i två år.

Vill inte se tårar

Mamma Anna såg tidigt att det fanns talang, men det är Julie själv som driver på.

– Som förälder får man ju säga: ”tänk på att en skådespelare får hundra nej och ett ja, och hur tufft det är.”

– Men jag tycker att du har tagit det ganska bra. Det är lite tårar och sedan sätter du dig där vid pianot igen och sjunger.

– Som förälder vill man inte­ att ens barn ska bli ledsna. Det är mest det man är orolig för. Man ser ju så många duktiga människor som får nej. Det finns bara ett fåtal roller och man kan få nej, även om man är bra.

Julie vet. Första gången hon sökte till Junibacken, hösten 2021, blev det nej.

– Då var jag ju väldigt ledsen, men det var också första gången, så jag anade att det kunde bli så. Den här gången var jag inte lika nervös. Jag kunde slappna av.

Via företaget Stage Pool sökte­ hon för att få komma på audition­.

– När jag kom dit var det först sångprov. Vi dansade och sjöng en sång som de valt och sedan en sång som jag själv valt.

Vilken valde du?

– Himlen är oskyldigt blå.

– Efter det var det teaterprov och det var lite olika för varje person. Jag fick i uppdrag att improvisera.

Uppenbarligen satt allt som det skulle för nu kommer alltså sommarlovet att bestå av skjutsande fram och tillbaka för mamma och pappa­, och mycket jobb för Julie.

– Det fungerar så på Junibacken, att de har tre föreställningar per dag med samma uppsättning. Det är två eller tre barn som delar på rollerna, så man kan vara sjuk eller borta av andra anledningar­, förklarar Anna.

– Jag vet inte om Julie har förstått hur hårt arbete det kommer att bli.

Kan förlängas

Julie är inte orolig.

– Jag vet inte vad jag har för förväntningar. Jag tror mest att det kommer att bli väldigt roligt.

Dessutom kan det visa sig att uppdraget sträcker sig bortom sommaren.

– Ja, kanske att kontrakten förlängs under hösten.

Oavsett om det blir så eller­ ej tar Julie Bonde nu de första­ stegen mot det hon redan bestämt sig för att hon vill syssla med livet ut.

Daniel Sjöberg