Av de 15 kilo godis snittsvensken stoppar i sig under ett år, äts en god bit under påsken. På Aroma som grundades i Stockholm 1921 och numera har tre anläggningar i Sverige uppskattar företaget att påsken står för cirka 20 procent av årsförsäljningen. Det sista till påskhandeln körde man ut från fabriken i Skarpnäck två veckor innan påsk.
– Nu börjar det bli hög tid att tänka på mors dag, säger marknadschefen Carina Norman när Mitt i kommer på besök, och syftar på storsäljaren sockrade hjärtan som förpackas i hjärtformade askar.
Hon och produktionschefen Piotr Dudek visar runt i anläggningen som ligger på Flygfältsgatan i Skarpnäcks företagsområde. För dagen pågår tillagning av geléhallon.
Började med kola på spisen
Företaget började i ett kök i Vasastan. När byggnadsingenjören Gottfrid Eklund ställde kastrullen på spisen i Vasastan för sitt första kolakok blev det startskottet på ett bygge som i slutet av 1928 gav upphov till godisklassiker som geléhallon och hallon- och lakritsbåtar. I början av 30-talet kom sega råttorna och 1935 gröna grodor.
Nästan lika klassisk, fast innanför fabrikens väggar, känns det som att produktionschefen Piotr Dudek håller på att bli. Han berättar att han ibland skämtsamt kallar sig för Willy Wonka och att han ligger bakom flera kokrecept som ger gelégodiset sin konsistens.
– Jag har jobbat här i 31 år, och varje dag är jättekul. Godis ger glädje, du ser det i folks ansikten. Och nu ser vi till exempel att investeringar i maskiner ger ännu bättre kvalité, säger han och berättar helhjärtat om smaker, former, yta, konsistens, grisgelatin, citronsyror, socker, kokning, torkning och andra delar av produktionsprocessen.
"Väldigt nära konkurs"
Efter uppköp är företaget nu en av de ledande lösgodistillverkarna i Sverige. Lika muntert var det inte efter flytten från Gävlegatan i stan till Skarpnäck för 19 år sedan.
– Vi hade stora inkörningsproblem och otroliga problem med kvalitén. Godisarna klibbade ihop efter förändringar i tillverkningsprocessen, samtidigt som vattnets egenskaper på en plats är viktiga. Vi var väldigt nära konkurs, men lyckades efter ett år få fram sjysta produkter igen. Vi åkte runt i affärer ett par gånger i veckan för att se hur godisarna mådde, säger Piotr.
Carina Norman och Piotr Dudek berättar att många inte känner till att godiset tillverkas i Stockholm. Genom sin logotyp med stadshuset och en övergång till mer försäljning i påsar hoppas de att fler ska bli medvetna om den lokala godisfabriken.
"Det brinner, det brinner"
Trots att man är en ledande tillverkare gör själva fabriken inte särskilt stor väsen av sig. Det är små skyltar på fasaden. Först när Mitt i känner lukten av godis utanför förstår vi att vi kommit till rätt adress. Men från Tyresövägen intill har fabriken ändå väckt uppmärksamhet, fast på ett oönskat lite komiskt sätt.
– Bilisterna ringer till brandkåren och säger "det brinner, det brinner i Skarpnäck". Men det är våra tekniska anläggningar som skapar ånga. Brandkåren har varit hit flera gånger, och varje gång behöver jag visa dem runt att det inte brinner någonstans, säger Piotr och skrattar.