Hur mycket Söder tål Bagis?

Gentrifiering schmentrifiering; håller Bagarmossen på att förändras i grunden eller är det inbillning? Finns det fog för rädslan för att röda arbetar-Bagis ska bli ett nytt Södermalm, fyllt med ängsliga och pengakåta hipsters som röstar åt höger? Vi kollade läget med experter och folket på Lagaplan.

  • Publicerad 12:12, 29 jan 2016

Södermalm röstar blått – Linje 17 rullar rött

I riksdagsvalet 2014 röstade centrala Bagarmossen tungt på de rödgrönrosa. Störst var (S) med 32 procent. Men tänker du att Södermalm är likadant, då är du ute och cyklar.

I stark kontrast mot rådande mediebild så var (M) störst både i Hornstull och vid Nytorget med 21 procent i båda distrikten, kontra (S) som fick 17 respektive 19 procent.

"Bagis borde frukta lyxsökarna"

Martin Aagård, kulturjournalist vid Hornstull.

Aftonbladets Martin Aagård jobbar för landets rödaste kultursida. Han bor mitt smack på Knivsöder - det nya blåa hipstermeckat.

– Mindre lägenheter har slagits ihop. Det har blivit stort och dyrt för rika. Den är enkla mekanismer: dyrare levnadskostnader kräver högre inkomster, och då röstar du oftare höger. Det syns på bilarna som parkerar här på gatan. Det är stadsjeepar som rattas av folk i dyra funktionskläder. Att bilden av Söder som vänster lever kvar beror på att några av oss tongivande journalister envist biter sig fast. Men nej, Hornstull är inte fyllt med kommunister.

Ska Linje 17 vara rädda för söderborna?

– Det finns två sorter som jag ser det. Dels Stockholmsindianerna, de infödda som inte har råd att bo kvar på Söder. För dem lockar Bagis för att de känner sig hemma och de gör ett medvetet val. Sedan har du lyxsökarna som vill göra ett fastighetsklipp. De är även högerröstarna. Och dem ska Bagisborna frukta om de vill ha kvar sin sköna livsstil.

Kan du själv tänka dig att flytta utåt?

– Vi har precis fått barn och behöver större. Så vi kollar på Bredäng och Bagarmossen. Men jag är snäll, lovar!

Inget fel på Söderkisar

Christina Myrbeck, Bagisbo.

79-åriga Christina Myrbeck är pensionär. Hon står och spanar in kulturutbudet på Lagaplans anslagstavla.  

– Nej, jag tror inte att Bagarmossen blir som Södermalm. Fast vad vet man, politikerna är inte att lita på och nu ska de visst bygga massa mer här. Men Söderborna är det inget fel på. Man kan inte säga att det bara är massa förmögna typer som har näsan i vädret och Rolex-klockor. Människor är som människor är mest, man vill leva i fred och kärlek.  

Källa: Stockholm stad. Inkomsterna gäller 2013, antalet invånare 2014.

Diffar 100 000 kr i inkomst

Dyra klockor eller ej: det tjänas mer flis på Söder. I området kring Nytorget bor det 11 587 människor och medelinkomsten är 377 500 kr. De 10 514 människor som bor vid Hornstull snittar på 354 500 kr.

För Bagarmossens 11 417 invånare är medelinkomsten 245 872 kr/år.

Den har dock ökat succecivt och stadigt: 2010 låg den på 225 346. 

Vad är gentrifiering?

Irene Molina, professor.

– Enkelt: ett utbyte av befolkning. Det sker sker alltid i riktning uppåt. Från arbetar- till medelklass, eller medel- till överklass, säger Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet.

– Högre inkomster för med sig nya livsstilar. Det kan innebära kulturkrockar med den ofta äldre arbetarklass som bor där.

Hon beskriver det som en process under "djungelns lag" där renoveringar, förtätning och dyra nybyggen gör att mindre bemedlade medborgare tvingas längre och längre ut från centrum.

– Historiskt har detta inte varit ett problem i Sverige. Miljonprogrammen innebar att folk flyttade längre ut, men de lämnade trångbodda kyffen för värdiga lägenheter. Det som händer nu har inget med 60-talet att göra. De som blir bortträngda har ingenstans att ta vägen förutom ännu till fattigare områden.

Hur ska man lösa det här?

– Det kräver en politisk lösning. Det här är inte en naturlig utvecklig utan det beror på att politiker inte tar ansvar. Politikerna saknar allt: visioner, framtidsplaner, prognoser, utvärderingar.

Ska Bagisborna vara rädda?

– Jag förstår att de är rädda för de ser vad som händer på andra ställen i södra Stockholm. Man ska inte bagitalisera den känslan. Gentrifiering är förkastligt.

Locken har skaffat IPA och ska fräschas upp

På Lagaplan ligger puben Sherlock Holmes, kallad Locken av stammisarna. Bartendern Hassan Gürbüz, 53, säger att det är bra med nytt folk i byn.
 
– De har roligt hos oss, äter och dricker. Jag har inte märkt så stor skillnad. Kanske att fler barnfamiljer flyttat hit. Och det har blivit dyrare att bo här på bara det senaste halvåret.
 
Han berättar att de sedan någon månad skaffat IPA i en av ölkranarna; "förr hade vi bara på flaska". Och Locken ska fräschas upp och göras ny med nya soffor och stolar.
 
– När? Till sommaren, kanske. Eller nästa år. Vi får se.

73% dyrare på tre år

Sedan augusti 2012 har kvardtameterpriserna på bostadsrätter ökat med 73 procent. Då var medelpriset 28 742 kr. Idag är det 49 719 kr. 

Minns hur det var att bo i Lilla Chicago

Mats Olsson, gammal i gården.

Sjukskrivna säljaren Mats Olsson, 54, hänger på Folkets hus med sina två barn. Han beskriver sig som en "urinnevånare" och minns på 70-talet när Bagarmossen var så stökigt att det kallades Lilla Chicago.

– Förorten behöver få in nytt folk och influenser. Annars blir det ett slutet samhälle, och det är inte bra. Det behövs genomströmning. Och Bagarmossen växer. Många tycker det är dåligt och ett hot, men det går inte att stoppa. Vill folk flytta hit så får de göra det.

Inger Dahlberg, lokalbo, och Sofia Barkelius, butikschef på Coop.

"Allt nytt tar väl tid att vänja sig vid"

– Nja, jag har då inte märkt av att det här blivit mer Södermalm. Och jag har bott här så länge att jag fortfarande kallar Byälvsvägen för Nya området.
 
Det säger Inger Dahlberg, 79, som bott här sedan 1964. Hon är på Coop och byter några ord med butikschefen Sofia Barkelius, 29. Butiksbossen säger att det är en stor efterfrågan på ekologiskt.
 
– Folk är medvetna och täker på hållbarhet och miljö. Fast det är något som ökari hela samhället. När vi införde automatkassor i november så blev det mycket blandade reaktioner. De negativa syns och hörs mest. Automatkassor är ju inget nytt påfund direkt utan finns överallt. Allt nytt tar väl tid att vänja sig vid. Folk började prata om att det var för att vi skulle kunna skära ner på personalen. Men så är det inte, berättar Sofia Barkelius.

Inga räds inte konstiga grödor

På Coop jobbar även Inga Strömberg, en insitutition i Bagarmossen. Hon har knegat på butik i området sedan hon var 15 år – "jag tänker inte säga hur gammal jag är!" – och alla vet vem hon är.  

– Kunderna är alltid trevliga, jag älskar dem. Vi har lite mer sortiment nu än förr. Lite konstigare saker, sånt som jag inte käkar. Asiatiska grödor och sånt. Sånt gillar ungdomarna. Men jag är inte rädd för förändring, det är trevligt att bo här, säger Inga Strömberg, som inte vill ställa upp på bild.