Fick rätt. Annika Almström vann till slut kampen för sitt tak. Här med hunden Bentley i trädgården i Tallkrogen. Foto: Sacharias Källdén

Hon vann kampen för sitt svarta tak

Annika Almström på Tallkrogsvägen tvingades överklaga för att slippa byta sitt svarta tak mot ett rött. Men framöver kan det bli lättare att få bygglov för både solceller och svarta tak – i vissa delar av Tallkrogen.

  • Publicerad 15:25, 2 maj 2022

Det handlar om en bedömning: Har tåget gått än eller kan man fortfarande värna om värden i området?

Chockbeskedet damp ner i brevlådan hos Annika Almström förra sommaren. Någon hade anmält hennes svarta tegeltak till stadsbyggnadskontoret, som konstaterade att bygglov saknades.

– De var benhårda och sa att jag antingen kunde återställa taket till rött tegel omedelbart eller räkna med vite och ändå tvingas återställa det senare, berättar hon.

Att söka bygglov i efterhand verkade inte heller vara någon idé. Förhandsbeskedet från stadsbyggnadskontoret var ett nej, med motiveringen att svarta tak strider mot karaktären i det kulturhistoriskt värdefulla området.

Olika besked

Men om stadsbyggnadskontoret lät tvärsäkert nu, var det annat 2015. Huset förra ägare, som bytte ut det röda teglet, ska då ha fått besked från kontorets rådgivning att inget bygglov krävdes.

– Det är helt orimligt att de först säger en sak och sedan en annan och så hamnar privatpersoner i kläm, säger Annika Almström som beslöt sig för att ta strid om saken.

När tjänstemännen som väntat nekade henne bygglov, överklagade hon till politikerna i stadsbyggnadsnämnden.

Även där tycks tolkningen av takreglerna i Tallkrogen skilja sig åt. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gick på tjänstemännens linje och ville avslå bygglov.

Men den blågröna majoriteten menade tvärt om att det enskilda intresset vägde högre än det allmänna, och gav Annika Almström rätt.

– Skönt, nu har jag råd med de renoveringar jag faktiskt vill göra, säger hon.

Gjordes 2015. Det var husets förra ägare som bytte det röda teglet mot svart. Nu slipper Annika Almström byta tillbaka. Foto: Sacharias Källdén

”Slöseri med skattepengar”

Samtidigt är hon förbluffad över de olika beskeden från staden. Flera andra villaägare i området fick liknande kravbrev, med överklaganden som följd.

– Det är ett enormt slöseri med skattepengar. Hur mycket tid och kraft läggs inte på det här av privatpersoner och av handläggare på stadsbyggnadskontoret? Svarta tak har dessutom beviljats tidigare. Det finns massa svarta tak i Tallkorgen. Att då kräva att man ska ändra är orimligt ur både kostnadssynpunkt och miljösynpunkt, säger hon.

Mikael Andersson Ståhl, biträdande bygglovschef på stadsbyggnadskontoret, ser i sig inget märkligt med att politiker ändrar tjänstemännens beslut.

– För medborgarna kan jag förstå att det kan vara förvirrande men det är så en myndighet ska fungera i en demokrati, säger han.

Bedömningar ses över

Däremot medger han att stadsbyggnadskontorets egna bedömningar i takfrågan kan uppfattas som luddiga.

– Jag förstår att det upplevs som otydligt. Det har också förändrats över tid. Vi håller internt på med en översyn över Tallkrogens taklandskap för att se om det finns områden där det är möjligt att medge svarta tak. Går det att ha förutsägbarhet ska vi ha det, säger han.

Enhetligt i Tallkrogen? Långt ifrån, i alla fall på den här delen av Tallkrogsvägen där flera hus har svarta tak. Foto: Sacharias Källdén

Översynen väntas bli klar till sommaren. Redan nu hintar Mikael Andersson Ståhl om vad den väntas utmynna i:

– Troligen kommer det att bli lättare att få bifall för solceller i vissa delar av Tallkrogen. Om det ligger svarta solceller på ett rött tak är ju taket i alla fall kvar. I vissa delar av Tallkrogen kan det även bli lättare att göra ett takbyte till en annan kulör, säger han.

Vad är det annars som är så viktigt med de röda taken?

– Tallkrogen är ett av Stockholms tidiga egnahemsområden, en årsring i Stockholms stadsbyggnadshistoria som är särskilt värdefull. De röda taken bedöms som ett viktigt karaktärsdrag för området.

Men det finns redan svarta tak i området, så helt enhetligt är det ju inte.

– Det handlar om en bedömning: har tåget gått än eller kan man fortfarande värna om värden i området. I Tallkrogen bedömer vi att tåget inte har gått i tillräckligt hög grad.

Bad om skriftligt

Annika Almström slipper lägga mer energi på taket. Nästa projekt är att måla om huset. Nu kör hon med både hängsle och livrem för att slippa överraskningar.

– Jag ringde stadsbyggnadskontorets rådgivning och frågade om jag behövde bygglov. De sa nej. För säkerhets skull bad jag att få det skriftligt, annars hade jag inte vågat måla.

Här är lagtexten som styr besluten

I Plan- och bygglagen (PBL) står: ”Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.”

”En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.” Samma sak gäller bebyggelseområden.

Men PBL säger också att ”vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.”

I flera aktuella fall i Tallkrogen har stadsbyggnadsnämnden bedömt att det enskilda intresset väger tyngre än det allmänna.

Någon prejudicerande dom från högre instans om solceller eller takfärg i Tallkrogen finns ännu inte. Därför görs separata bedömningar i varje enskilt fall.

Stadsbyggnadsnämnden antog i fjol en strategi: ”Varsam utveckling av småhus- och villaområden”. Där finns råd om vad man ska tänka på vid ombyggnad och renovering i kulturhistoriskt värdefulla områden. Strategin finns att ladda ner på stadens hemida.

Visa merVisa mindre

Kulturhistorskt värdefull miljö

Tallkrogen är utpekat som kulturhistoriskt värdefull miljö av Stadsmuseet.

Bedömningen omfattar hela Tallkrogens småhusområde, centrum vid Tallkrogsplan med omgivande bebyggelse samt småstugor och radhus i norra delen av Gubbängen.

Småstugeområdet är det största i söderort och uppfördes mellan cirka 1933-45.

Andra exempel på kulturhistoriskt värdefulla småstugeområden i söderort är Pungpinan, Hökmossen, Enskedefältet samt delar av Långbro, Herrängen, Svedmyra och Sköndal.

Källa: Stockholms stadsmuseum

Visa merVisa mindre

Annika Almström efterlyser en tydlig linje från staden i takfrågan, för att bespara både invånarna och staden tid, kraft och pengar. Foto: Sacharias Källdén