Kritisk. Nathalie upplever att Gubbängsskolan inte lyssnat tillräckligt på henne eller hennes son. Foto: Sacharias Källdén

Hon slåss för att sonen ska få fungerande skolgång

Nathalies son slutade gå till skolan efter att ha flyttats från sin mellanstadieklass till en grupp med högstadieelever. När hon överklagade tvingades Gubbängsskolan backa.

  • Publicerad 14:51, 17 jun 2022

Tänk dig att du går på mellanstadiet och har diagnoser som gör vardagen i skolan tuffare än för många andra.

Tänk dig sedan att skolan flyttar dig, från din klass, till en mindre undervisningsgrupp med bara högstadieelever.

Det var vad som hände gubbängsbon Nathalies son Carl på Gubbängsskolan i början av vårterminen.

– Skolan gjorde det enkelt för sig. I stället för att hjälpa honom på plats gjorde de honom till ett problem som de flyttade på, säger Nathalie.

Placeringen i den så kallade Gubbängsgruppen, som skolan ansåg som ett extraordinärt stöd, fick motsatt effekt. Carl ville inte gå till skolan längre. Enligt Nathalie var han bara där sporadiskt från slutet av januari till början av maj, trots hennes försök att motivera honom.

– När han började i Gubbängsgruppen gick det bara elever från åttan och nian där. Han tyckte det var jobbigt att de var så mycket äldre och att han inte kunde följa med i skolarbetet. Vissa dagar förstod han ingenting.

Kort period med resurs

Nathalie beskriver sonen som smart och vetgirig, men i behov av stöd, uppmuntran och tydliga riktlinjer. Han har diagnosen ADHD och har drabbats av ångestattacker och depression efter en traumatisk händelse för några år sedan.

Förra våren tillsatte skolan en extra resurs i klassrummet, som hjälpte Carl och en elev i en parallellklass. Men resursen drogs in terminen därpå. I stället valde skolan allt oftare att sätta honom i en mindre grupp – först den så kallade Studion och sedan i Gubbängsgruppen.

Placeringen grundade sig på en utredning skolan gjort, som visade att Carl behövde vara i ett mindre sammanhang för att klara inlärning och nå kunskapskraven.

Nathalie har fört en lång kamp, och tagit hjälp av jurister, för att hennes son ska få rätt stöd på Gubbängsskolan. Foto: Sacharias Källdén

Anmälde skolan för kränkning

Men enligt Nathalie har sonen reagerat dåligt och upplevt det som en bestraffning att inte få gå med sina klasskompisar. Det styrks också av utlåtande från en barnpsykolog.

Till sist valde Nathalie att agera mot skolan.

– När han inte klarar av att gå till skolan på grund av skolans beteende, då behövs en förändring. Skolan har inte lyssnat på mej som vårdnadshavare och på vad Carl vill och de har även gått emot läkarutlåtande, säger hon.

Hon anmälde skolan till Skolinspektionen, efter att personal ska ha uttalat sig kränkande mot hennes son. Dessutom överklagade hon placeringen i Gubbängsgruppen till Skolväsendets överklagandenämnd.

I början av maj fick hon rätt: Rektorns beslut om placering i särskild undervisningsgrupp upphävdes av överklagandenämnden.

Enligt myndigheten hade skolan inte lyckats visa på vilket sätt placeringen skulle gynna Carl.

Myndigheten sågade också den åtgärdsplan som skolan tagit fram för honom.

”I stort sett samtliga åtgärder brister i sin utformning – de är inte tillräckligt konkreta”, skrev nämnden.

Vill gå till skolan igen

Sedan början av maj har Carl varit tillbaka i sin klass.

– Det är stor skillnad. Han är mycket gladare och vill gå till skolan varje dag. Men han har svårt att orka heldagar, säger Nathalie.

Hennes anmälan mot skolan utreds av Skolinspektionens Barn- och elevombud. Hon överväger att även anmäla skolan till Diskrimineringsombudsmannen.

– Jag vill att det ska bli en förändring för andra elever och vårdnadshavare som upplever att de inte blir lyssnade på, säger hon.

Fotnot: Carl heter egentligen något annat.

Detta gäller om särskilt stöd

Enligt skollagen ska alla elever ges den ledning och stimulans de behöver för att de ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Om skolan befarar att en elev inte når upp till kunskapskraven ska skolan göra en utredning om särskilt stöd.

Stödet ska i första hand ges i den gemenskap eller gruppering där eleven normalt ingår, men kan också ges i form av placering i en särskild studiegrupp.

Det är upp till rektorn att besluta om vilket stöd som ska ges. Men skolan ska samarbeta med elev och vårdnadshavare när utredningen görs.

Källa: Skolverket

Visa merVisa mindre

Skolan svarade med orosanmälan

Gubbängsskolans rektor vill inte kommentera uppgifter om en enskild elev. Men i en orosanmälan anklagar hon föräldrarna för att lyssna för mycket på sonens känslor.

Gubbängsskolan är bra på att ge elever särskilt stöd, hävdar skolans rektor Anna Gustavsson Avci.

Hon nämner just Gubbängsgruppen som exempel. Gruppen består för tillfället av åtta elever, har funnits sedan 2006 och är enligt rektorn en inarbetad verksamhet med bra resultat.

Enligt rektorn är det inte unikt att även mellanstadieelever placeras där.

– Vi har haft elever som gått där redan i årskurs 5, säger hon.

Särskilt stöd ska dock i första hand ges i den gemenskap där eleven normalt ingår, enligt skollagen.

Vad avgör om en elev får en extra resurs i klassrummet eller placeras i särskild studiegrupp?

– Det är svårt att svara på generellt, men vi utgår från varje elevs individuella behov och en placering är alltid kopplad till särskilt stöd och åtgärdsprogram i enlighet med skollag. Ibland är det framgångsrikt med anpassningar i klassrummet, ibland räcker det inte, säger Anna Gustavsson Avci.

Vad gör ni om en elev mår dåligt av att tas ur sitt sammanhang?

– Man tittar så klart på den sociala delen, men vår huvuduppgift är att ge förutsättningar för lärande.

Just lärandet tycks ha blivit lidande för Nathalies son Carl under våren. Han saknar betyg i flera ämnen.

Anmälde föräldrarna

Rektorn vill inte ge kommentarer om en enskild elev. Hur hon och skolan ser på situationen, framgår emellertid av en orosanmälan till socialtjänsten, som hon gjort mot Carls föräldrar.

I den står skolan fast vid uppfattningen att Carl inte kan tillgodogöra sig skolarbetet i ett större sammanhang.

I anmälan anklagas dessutom föräldrarna för att misstro skolan och brista som vårdnadshavare, genom att inte kunna skilja på sonens känslor och behov.

Rektorn skrev under anmälan den 14 maj, alltså bara drygt en vecka efter att skolans beslut om placeringen i Gubbängsgruppen revs upp.

Hur förklarar du tajmingen där? Det kan framstå som att ni vill slå tillbaka mot en förälder som överklagat.

– Det får vara din tolkning. Vi är skyldiga att göra en orosanmälan om vi känner oro för till exempel frånvaro, och om de åtgärder vi provat inte fungerat. När det gäller frånvaro faller ett stort ansvar på vårdnadshavare att få elever till skolan.

Efter orosanmälan höll socialtjänsten ett möte med Carls föräldrar och beslöt att inte inleda någon utredning.