Att andelen som vaccinerat sig mot covid-19 är lägre i utsatta områden är väl känt. Och troligen hade den varit ännu lägre utan hälsoinformatörernas insatser.
Just nu är det 35 informatörer som är ute och jobbar i områden som Tensta, Vårby gård och Fisksätra.
Man ser dem oftast vid vaccinbussarna, där de hjälper till att svara på frågor och fylla i hälsodeklarationer.
Fatima Mohamed, projektledare, tycker att det har börjat lossna.
– Fler tar nu sin första spruta, och det är ofta kö vid bussarna. Så jag är glad, men det är för tidigt att ropa hej, säger hon.
Inriktar sig på äldre
Kanske har kravet på vaccinationsbevis hjälpt till. Man vill kunna gå på bio och andra evenemang.
– Men det är inte yngre kulturintresserade som är vår främsta målgrupp, utan de äldre. Många har svårt att ta till sig skriftlig information, en del är analfabeter. Det kan ta månader, men så kommer de en dag och säger "kan du följa med när jag tar sprutan", säger hon.
21 språk finns representerade bland informatörerna. Under intervjun kommer Yuki Surree och Tsenguun Gantagoo förbi för att lämna in sina tidrapporter.
De pratar mongoliska och är på väg till Sergels torg och vaccinbussen där.
– Det här är superbra. Om vi gör nytta? Ja!, säger Yuki Surree.
Rädsla för vaccinet
Tidigare i år har informatörerna varit ute i centrum, på lekplatser och andra ställen där folk rör sig och tagit kontakt för att informera om vaccinet och hur man ska gå tillväga för att vaccinera sig.
– Folk är rädda. De har hört kuslig propaganda via sociala medier om att inte kunna få barn, bli magnetisk eller att vaccinet ändrar ditt DNA. Och varje nyhet om vaccinet väcker nya frågor, säger Fatima Mohamed.
Hälsoinformatörerna har utbildats av Region Stockholms smittskyddsenhet och Folkhälsomyndigheten. Varje vecka sätter Fatima Mohamed ihop ett informationsbrev med det allra senaste, så att de ska vara förberedda på nya frågor.
Fler informatörer
Och nästa år kommer satsningen på hälsoinformatörer att utökas. Tre miljoner kronor extra satsas i 2022 års budget, som en del i folkhälsoarbetet.
– Vi vet att 80 procent av alla sjukdomar skulle kunna gå att förebygga, säger Christine Lorne (C) ordförande i regionens folkhälsoberedning.
Pandemin har ju också tydligt visat att det är de med sämre hälsa som blivit svårt sjuka i covid-19 och även dött i sjukdomen, menar hon.
– Vi behöver nå ut med information om hur man lever hälsosamt, att man bör gå på mammografi och att man ska söka vård för sina sjukdomar, för det finns hjälp att få.
Billigare än mjölk
Övervikt, rökning och sämre tandhälsa brukar prägla utsatta områden.
Fatima Mohamed pekar på en butik i Tensta centrum och säger att där kan man köpa två liter coca-cola för tio kronor.
– Många som är arbetslösa köper billig mat för att få ihop månaden. Och för en del är vattenpipan en del av den sociala gemenskapen, det finns 10-åringar som röker, säger hon.
Rena vinsten
Christine Lorne menar att det finns mycket att vinna med relativt små insatser där folkhälsan är sämre.
– Ta hembesöken från kommun och barnavårdscentral. Under barnets första ett och ett halvt år erbjuds familjerna fem besök. De barnen behöver sedan mer sällan akutvård och de har bättre tandhälsa. Förebyggande vård är det bästa sättet att avlasta sjukvården, säger hon.
https://www.mitti.se/nyheter/skarpta-restriktioner-infors-ska-hejda-skenande-smittspridningen/repvaj!vB9hIGwjC2bN3kiGPGJYQ/