Marianne Wangenheim och de andra som har dagpasset på Trångsunds hemtjänstenhet börjar klockan sju på morgonen. De är på plats i god tid för att hinna byta om och logga in på telefonen, hämta nycklar och plocka på sig handskar, handsprit och skyddsutrustning. Prick klockan sju är det möte som varar i max tio minuter. Sedan åker de ut till kunderna, som de äldre kallas.
Hemtjänstenheten i Trångsund har bara en bil så de cyklar eller går till de flesta kunder. Första besöket är hos någon som behöver hjälp med att ta sig upp ur sängen. Då behöver de vara två eftersom det är tunga lyft. De hjälper till med hygien och morgonbestyr.
Till nästa besök är det 1 kilometer. De har fyra minuter på sig att cykla dit. Inklusive att låsa upp cykeln, ta på och av hjälm, logga in i telefonen och ta på skyddsutrustning.
Får ingen ersättning för larmutryckning
– Ett toalettbesök ersätts för tio minuter. Men det går ju inte att stressa en äldre som behöver tid på sig. Tar det 15 minuter får vi inte betalt för det och blir samtidigt försenade till nästa kund, säger Marianne.
Ska nästa kund ha hjälp med veckohandlingen är 35 minuter avsatt för det.
– Det är omöjligt att göra på 35 minuter. Det är inte så att de äldre står med en inköpslista i handen när vi kommer. De flesta behöver hjälp med att skriva en lista, sedan ska vi cykla till affären, kanske är det ett ärende på apoteket. Och sedan ska vi hjälpa till med att packa upp varorna när vi är tillbaka, säger Marianne Wangenheim.
Om de behöver avbryta ett besök för att rycka ut på ett larm ersätts de inte för det heller.
– Om larmgruppen inte räcker till får vi stötta dem. Det händer kanske 3-4 gånger i veckan. Men det får vi inte heller betalt för, säger Maya Fink.
"Inte förutsättningar att lyckas"
För fyra år sedan infördes ett nytt system. Tidigare fick enheterna ersättning för beviljad tid, nu för utförd tid.
– Om ett besök tar längre tid får vi inte ersättning för det. Omvänt får vi inte betalt om ett besök går snabbare eller inte blir av, säger Marianne Wangenheim.
Marianne och Maya menar att de inte har rätt förutsättningar för att få det att gå ihop ekonomiskt.
– Vi sliter och ändå har vi inte lyckats få det att bli plus minus noll på fem år. Då är ju något fel, säger Marianne.
Besvikna över beslutet
De är mycket besvikna över beslutet att lägga ner den kommunala hemtjänsten.
– Man blir provocerad när de säger att vi bara är 51 procent hos kund. Det är inte så att vi sitter och dricker kaffe hela dagarna. Varenda minut är schemalagd, vi har inga kafferaster och vi hinner inte gå på toaletten, man försöker dricka lite och hålla sig.
Framför allt tycker de att det är de äldre som drabbas.
– Många av de äldre är väldigt ensamma, speciellt nu under corona när de inte träffar sina anhöriga. De sitter och väntar på att vi ska komma och när vi äntligen gör det har vi jättebråttom. Man försöker ge intryck av att man har all tid i världen, men de märker ju när vi tittar på klockan.
Den nya modellen – som innebär att ersättningen för hemtjänst utgår från utförd tid istället för beviljad tid – infördes 2017 för att kunderna bättre skulle få sina behov av insatser säkerställda, enligt kommunen.
En revisionsrapport från juni 2017 pekade dock på en del problem, bland annat att många larmutryckningar inte ersattes.
"Då det uppges finnas krav på dubbelbemanning vid larmutryckning medför det att dubbla personalresurser avsätts utan att någon ersättning erhålls. Förfarandet uppfattas bidra till egenregins utmaningar med att klara sitt ekonomiska åtagande", skriver revisorerna.
– Om larmgruppen inte haft möjlighet att ta ett larm har hemtjänstenheterna hjälpt till, men inte fått ersättning för det. Det är en organisatorisk uppbyggnad som inte fungerat. Därför får larmgruppen ökat anslag för 2021, säger Lotta Wigen, socialdirektör.
Hon påpekar dock att hemtjänstens stora underskott inte beror på det här. Enligt förvaltningsledningen beror det på flera olika saker, som organisatoriska faktorer och schemaläggning.
Har haft låg ersättning
I måndags beslutade vård- och omsorgsnämnden att ersättningen till hemtjänsten ska höjas med 2,5 procent 2021. Pengarna kommer från statsbidragen som öronmärkts för äldreomsorgen.
– Historiskt har vi sett att hemtjänsten varit underfinansierad. 2018 låg vi lågt i jämförelse med andra kommuner och därför höjde vi pengen till 2019. Men det har ändå inte hjälpt, säger Karl Henriksson (KD) är ordförande i vård– och omsorgsnämnden.
Har hemtjänsten haft rimliga förutsättningar för att kunna hålla sin budget?
– Det är en avvägning. Om det är för hög ersättning kommer anklagelsen att vi ger vinster till de fristående utförarna, är den för låg är det svårt att leverera på de villkor vi har. Vi anser att det varit rimliga förutsättningar.