”Eftersom vi har höga välfärdsambitioner kan vi inte ha fri invandring. Därmed finns det ett tak för hur många vi kan ta emot, rent ekonomiskt”, säger Jimmy Baker (M). "Vi i Botkyrka vet att vi klarar av att ta emot människor, det gör det kanske lättare för mig att leva upp till min ideologiska kompass. Jag förstår att det kan vara svårt för kommuner som inte har den vanan, men vi sprider gärna våra kunskaper vidare", säger Ebba Östlin (S). Foto: Arkiv

Hårdare eller generösare? Åsikterna om asylpolitik går isär bland Botkyrkas toppolitiker

De hårdare reglerna för flyktingmottagande som började gälla i år var tänkta att gälla tre år framåt. Vad som händer sen är oklart och i Botkyrkapolitiken går åsikterna tvärt isär. ”Vi kan gå tillbaka”, menar Ebba Östlin (S). ”Lagarna borde permanentas”, tycker Jimmy Baker (M).

  • Publicerad 13:20, 3 okt 2016

Och de hårda kraven på att man bara kan få permanent uppehållstillstånd om man kan försörja sig tror jag inte är den bästa lösningen ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Det leder till att vi tappar kompetens.

Hårdare lagar

Den nya asyllagen röstades igenom i riksdagen i somras. Den innebär bland annat att uppehållstillstånd är tillfälliga, 13 månader för alternativt skyddsbehövande (vilket de flesta som flyr från Syrien räknas som) och tre år för personer med flyktingstatus.

De tillfälliga uppehållstillstånden kan förlängas om det fortfarande finns skyddsskäl. För att få permanent uppehållstillstånd krävs att den asylsökande kan visa att hen kan försörja sig själv.

De som klassas som alternativt skyddsbehövande har endast i undantagsfall rätt till familje­återförening.

Visa merVisa mindre

– Vi som land har inte varit i krig på 200 år. Och vi har en bra ekonomi. Jag är helt övertygad om att vi kan klara av ett högt mottagande. Över tid lika många som det kom under höstmånaderna 2015, säger Ebba Östlin (S), kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka.

I somras röstade riksdagen igenom de hårdare asyllagarna, som skulle ge Sverige ett ”andrum” efter höstens flyktingkatastrof. Möjligheterna till familjeåterförening minskades, tillfälliga uppehållstillstånd blev norm.

’’Vi tappar kompetens’’

Ebba Östlin medger att lagarna behövdes när de infördes, speciellt för Migrationsverket och Sveriges sydligaste kommuner. Men hon tycker att Sverige så småningom ska gå tillbaka till en generösare asylpolitik.

– Familjeåterförening ser jag som en mänsklig rättighet, det är en viktig del i en human flyktingpolitik. Och de hårda kraven på att man bara kan få permanent uppehållstillstånd om man kan försörja sig tror jag inte är den bästa lösningen ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Det leder till att vi tappar kompetens. Vi får akademiker som kör taxi, vi tappar doktorer, sjuksköterskor och ingenjörer som kan göra jättenytta i samhället, säger hon.

Tre år var de hårdare lagarna ursprungligen tänkta att gälla. Men hur det blir sen är oklart, s-politiker på riksnivå har öppnat för att det kan bli längre.

Jimmy Baker, gruppledare för Botkyrkas moderater, tycker att lagarna ska permanentas.

– Det är ju så det är tänkt att det ska fungera. Om något fruktansvärt inträffar i något land, som nu i Syrien, ska vi ställa upp och erbjuda skydd. Men när läget är bättre i hemlandet är det rimligt att de åker hem igen, säger han.

Till skillnad från Ebba Östlin tycker Jimmy Baker att det är bra att försörjning krävs för att kunna få permanenta uppehållstillstånd.

– Bor man och lever här är grundprincipen att man också försörjer sig själv. Det är så vårt samhällskontrakt ser ut – jobba och betala skatt efter förmåga, få välfärd efter behov.

Lägre skattekraft

Han är inte heller lika säker på att Botkyrka skulle klara av ett högre mottagande igen.

– De senaste åren har vår medelskattekraft sjunkit stadigt, Botkyrka kan inte längre finansiera sin egen verksamhet. Genom ebo-systemet har vi fått en stor inflyttning av människor som inte är etablerade i samhället, det kommer ta många år innan de är inne i arbetsmarknaden. Det skapar grunden till social oro. Utanförskapet skulle bara öka, säger Jimmy Baker.

Även Ebba Östlin är kritisk till ebo-systemet, som innebär att nyanlända själva ordnar eget boende, ofta hemma hos släktingar eller vänner.

– Jag vill se över ebo så att fler kommuner är med och tar emot nya svenskar. Men främst ser jag att satsningar på utbildning är lösningen, säger hon.