Lunaskolan i Johannesfred är en fristående resursskola för elever med autism och behov av extraordinära stödinsatser. Här går 130 elever i årskurs 4-9 i grund- och grundsärskola. Varje klass har fyra till nio elever, med behov av assistent- och specialpedagogiskt stöd.
I och med elevernas stödbehov har skolan ansökt om tilläggsbelopp av staden (se faktaruta), utöver vanliga skolpengen. Men sedan 2019 har Stockholms stad skärp kraven, vilket har gjort att Lunaskolan likt många andra resursskolor fått avslag på flera av sina ansökningar.
– Tidigare år har vi blivit beviljade för i stort sett alla elever, säger Lena Schmidt, rektor på Lunaskolan i Bromma.
Samtidigt införde staden i januari ett nytt så kallat strukturbidrag, som ska ingå i grundbeloppet för resursskolor. Det ligger på 36 000 kronor vilket gör att det totala grundbeloppet landar på i genomsnitt 140 000 kronor, per elev och år.
Det gamla tilläggsbeloppet finns kvar att söka men om ansökan för en elev avslås blir summan omkring 100 000 kronor lägre per år.
Många barn i kö
Lena Schmidt menar att det inte räcker, och säger att många vårdnadshavare nu är oroliga. I dagsläget har Lunaskolan i Bromma 925 barn i kö, men har nu infört antagningsstopp till grundskolan i augusti.
– De flesta av våra elever har år av misslyckanden bakom sig i sin tidigare skolgång. Om vi inte kan fortsätta verka i den form vi har idag ska de tillbaka till den vanliga skolan. Rycker man undan mattan för resursskolorna kommer barnen i kläm, säger hon.
Lena Schmidt upplever att utbildningsförvaltningen inte litar på skolans profession.
– Det här är pedagoger som jobbat med detta i många år, och nu är det som att de bedömningar vi gör anses vara felaktiga.
Skolborgarrådet Isabel Smedberg-Palmqvist (L) menar dock att de höjda kraven varken handlar om en misstro gentemot resursskolorna eller om att spara pengar.
– Pengarna finns kvar att söka. Resursskolorna bedriver en bra och uppskattad verksamhet, säger hon.
Samtidigt satsar staden 650 miljoner kronor i årets skolbudget, på bland annat fler resursgrupper i de kommunala skolorna. Enligt Isabel Smedberg-Palmqvist handlar det om att kommunen själva måste kunna möta dessa elevers behov.
Hon säger att om resursskolorna anpassar sin verksamhet och i ansökningarna visar vad tilläggsbeloppen ska användas till finns det inga skäl för dem att lägga ner eller införa antagningsstopp.
– Det handlar om att anpassa sig till lagstiftningen. Det är dock tydligt att det behövs en bättre kommunikation mellan enheten som bedömer tilläggsbelopp och resursskolorna där det tydligare motiveras varför man får avslag.