En solig vårdag är det fullt av människor i Trekantsparken. Barn leker i Fruktparken, flanörer strosar runt sjön, joggare värmer upp på gräsmattan och på parkbänkarna dukas fika och luncher fram.
Trycket är hårt på den lilla parken och det kommer att bli ännu större i takt med att stora bostadsprojekt i området blir klara, som det i Lövholmen, Marievik och längs Södertäljevägen.
Även Citycon, ägare av Liljeholmsgallerian, vill bygga bostäder. I de stora utbyggnadsplaner som Mitt i berättade om i februari ingår två bostadshus på parkeringen vid Trekantsparken, 12 och 16 våningar höga.
Det fick hård kritik av flera viktiga remissinstanser, under samrådet tidigare i vår.
– Liljeholmsborna har redan minst parkyta per person i hela staden. Då är det helt fel att nagga parken i kanten med två höga bostadshus, som lägger delar av parken i skugga under stora delar av dagen, säger Karin Schibbye, styrelsemedlem i Hägerstens hembygdsförening och Gröndalsbo.
Vill att bostäderna stryks
Hägerstens hembygdsförening vill att bostäderna stryks ur projektet och att parkeringen i stället görs om till parkmark. Samma åsikt har Skönhetsrådet.
– Slagskuggan som husen skulle kasta skulle missgynna både djur och växtlighet. Och behovet av parkmark kommer att vara stort när tusentals människor flyttat in i nya bostäder i närområdena, säger Peter Lundevall, tf sekreterare i Skönhetsrådet.
Skalorna förskjuts
Citycons planer innebär att Liljeholmens centrum växer från 48 000 kvadratmeter till 118 000 kvadratmeter. Kontor, hotell, mer handel, bostäder, krogar, kaféer och annat planeras.
Varken Hägerstens hembygdsförening eller Skönhetsrådet motsätter sig utbyggnaden i sig. Däremot anser de att den måste göras mer varsamt och i bättre samspel med omgivningen. Och det är inte bara bostadshusen som är problematiska, menar de. De kritiserar också det planerade hotellet och de tre kontorsbyggnaderna, tio våningar höga.
– Det innebär en skalförskjutning som bekymrar oss. I dag är bebyggelsen högre på Nybohovsberget och lägre i dalgången nedanför. Det är så man traditionellt har byggt i Stockholm och det skapar ett fin linje i landskapet. Nu ser vi hur man bryter mot det på flera håll, säger Peter Lundevall.
Grönklassade hus på Nybohov
Dessutom är både punkthusen och skivhusen på Nybohov grönklassade av Stockholms stadsmuseum. Det innebär att husen, som stod klara 1964, anses ha ett högt kulturhistoriskt värde.
– Hela idén med de husen är att de ska manifestera sig på höjden. Om planerna blir verklighet blir de skymda, säger Karin Schibbye.
Även länsstyrelsen och stadsutvecklingsenheten i Stockolms stad kritiserar de höga husen, eftersom man anser att de påverkar landskapsbilden och kulturhistoriska värden negativt
– Nu bearbetas förslaget efter att våra synpunkter kommit in. När det nya förslaget ska ut på granskning får vi se om de lyssnat på oss, säger Peter Lundevall.