Här smäller det oftast för cyklisterna

Cyklister skadas oftast i singelolyckor på sträckor utan cykelbanor. Mitt i har kartlagt vilka de värst olycksdrabbade gatorna i ditt område är.

  • Publicerad 10:26, 21 sep 2016

Det är på söderorts mer motortrafikerade gator, utan egna cykelbanor, som flest personer skadats så pass illa att de behövt sjukhusvård. Det visar Transportstyrelsens statistik över cykelolyckor under perioden 2013 till med augusti i år.

Byälvsvägen i Bagarmossen, Flatenvägen utanför Skarpnäck, Kärrtopsvägen, Olaus Magnus väg i Hammarbyhöjden och Ystadsvägen i Björkhagen är gatorna som sticker ut i olycksstatistiken. Det handlar nästan uteslutande om singelolyckor. Och trots att de allvarligare cykelolyckorna i söderort minskat drastiskt de senaste åren, har de lindrigare incidenterna legat på en fortsatt stadig nivå.

Men vad tänker cyklisterna själva om trafiksäkerheten på stadsdelens cykelstråk?

Anna Widing cyklar varje dag från hemmet i Hammarbyhöjden till jobbet i stan. En sträcka på drygt åtta kilometer som till en början går genom Sparrmansvägen och vidare på olycksdrabbade Olaus Magnus väg. Helhetsomdömet för rutten beskriver hon som bra. Mycket tack vare den cykelbana som börjar vid Gullmarsplan och tar henne hela vägen till jobbet. Sträckan i Hammarbyhöjden bjuder dock på vissa distraktioner.

– Den är okej. Det som är negativt är att de bygger mycket här (på Sparrmansvägen). I går stod de och slängde ner plankor från bygget precis där jag cyklade, det kändes inte så säkert men i övrigt är det ”fine”, säger hon.

Cyklisten Ulf Svensson pekar ut Sparrmansvägen och y-korsningen vid Olaus Magnus väg som områdets osäkraste sträcka.

– Backen är en utsatt del för att det inte finns en avsatt cykelbana. Sedan kommer y-korsningen där det främst för cyklister är svårt att veta vilka regler som gäller, säger han.

Maria Losciale tycker däremot inte att det känns osäkert att cykla sträckan från hemmet i Hammarbyhöjden och till arbetet i Dalen.

– Det är jättemånga som cyklar här, vissa kommer riktigt snabbt men det är kul att folk vill cykla. Jag har aldrig varit med om en olycka och är inte orolig för det heller, säger hon.

En som är kritisk till de risker som cyklister utsätts för på lågt prioriterade cykelstråk är Peter Thidholm. Han är så kallat ”cyklandeombud” för områdena inom Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Kvarlämnat bråte och hinder vid byggarbetsplatser menar han är ett vanligt problem som vid otur kan resultera i ordentliga vurpor. Men den största förklaringen till de många singelolyckorna är oförsiktighet och ovana hos cyklisterna, tror han.

– Man kanske har en påse med mat som far in i hjulet, eller att man inte är van vid att det är rullgrus i just den kurvan, säger han om nybörjarmisstagen som kan bli till olyckor.

Bättre underhåll av cykelstråk tror han är något som både kan minimera chanserna till olyckorna och få fler att välja cykeln som transportmedel – sandsopning inte bara på de större stråken utan även på de mindre och snöröjning som gör det möjligt för cykling under vinterhalvåret.

– En skärpning av cyklister behövs för att få ner olyckorna, men de måste gå hand i hand med att myndigheterna tar större ansvar för cykelstråken och att det krävs mer från företagen som verkar i områdena, säger han.

Cykelombudet slår ner på stråken

Banor som plötsligt tar slut, otydlig skyltning och avsaknad på helheltstänk. Cyklandeombudet Peter Tidholm är kritisk till flera av Hammarby-Skarpnäcks cykelstråk.

– Det finns inget heltäckande nät egentligen. Man cyklar ju oftast inte bara inom Bagarmossen eller inom Kärrtorp, säger Peter Thidholm om situationen för cyklisterna.

Planeringen av cykelstråken beskriver han som ogenomtänkt. Och cykelbanorna liknar han vid utspridda öar, där det ofta är upp till cyklisterna själva att hitta bästa rutten. En alltför vanligt förekommande scenario menar han är cykelbanor som plötsligt tar slut eller löper ut i trafiken utan någon egentlig skyltning.

– Det behövs nya cykelstråk i bostadsområdena! I dag måste man ibland åka rätt så långt för att komma till en enskild cykelbana, säger han.

Katarina Kjellberg på trafikkontoret berättar att de främst jobbar med de huvudstråk som pekats ut i cykelplanen. De mindre stråken ryms inom lokala stadsbyggnadsprojekt där trafiksäkerhetshöjande åtgärder står i centrum.

– Huvudstråken är inte prioriterade förrän efter 2018 då vi har fullt upp med att bygga om, bygga ut och komplettera de utpekade pendlingsstråken, säger hon.

Fakta

Cyklandeombudets värsta stråk

Olaus Magnus väg: Smalt målat cykelfältet som ofta är blockerat av fordon och på vintern täckt med upp plogade snövallar. I toppen på backen står en refug mitt i vägen där det är så smalt att antingen en bil eller cykel kan passera men inte båda i bredd.

Kärrtorpsvägen: Cykelbanan upphör plötsligt och genom centrum till idrottsplatsen är det trångt med bilar och ingen avsatt cykelbana samtidigt som många barn ska ta sig till sina skolor och träning.

Gamla Tyresövägen och Flygledargatan: Cykelbana på båda sidorna upphör och leder ut cyklisterna i den olycksdrabbade korsningen. Vidare till Sandåkravägen genom viadukten färdas man på den tättrafikerade vägen om man inte vill cykla en lång omväg.

Ulricehamnsvägen: Mot Bagarmossen finns endast cykelbana i slutet på gatan. Stråket går sedan mellan husen till Kärrtorp och ut på Söderarmsvägen som består av trottoar och massvis av parkerade bilar. Sedan kommer ett vanskligt krön.

Malmövägen: Den breda cykel- och gångbanan på vardera sidor om vägen från Björkhagen försvinner plötsligt vid Hammarbyhöjdens t-banestation.

Visa merVisa mindre