– De kanske borde sätta upp övervakningskameror och bötfälla folk som skräpar ner, säger Karin Laudon i Enskededalen.
Hon och maken Jan Laudon är vid återvinningsstationen i Sandsborg i Enskede. Just den här dagen är marken städad, men tidigare i veckan fanns här högar av skräp, kläder och annat bråte.
– Det är vansinnigt. Jag har även sett folk ställa osorterade påsar med återvinning på marken. Det är möjligt att kameror kan leda till något, säger Jan Laudon.
15 miljoner kronor
Dumpning och nedskräpning runt återvinningsstationer är något som diskuterats i lokala Facebookgrupper, till exempel i Enskede, Årsta och Rågsved det senaste året.
Stadsdelen sticker ut. I Enskede-Årsta-Vantör fick FTI, som har hand om återvinningen, göra extrautryckningar vid 117 tillfällen förra året. Det hör till topp fem bland de stadsdelar där det var värst. Klart värst var det i Rinkeby-Kista med 460 extratillfällen.
Men det är inte bara privatpersoner som lämnar sitt skräp på stationerna. Företag, restauranger och folk som erbjuder sophämtartjänster finns också med i ekvationen.
– Det är ju jättesmidigt, att någon kommer förbi ditt hus eller lägenhet och tar med sig din bråte för en billig peng. Men är det så billigt är det ofta något som inte funkar i andra änden, det tycker jag man ska tänka på, säger Annika Ahlberg.
Svårt få upp kameror
Enligt FTI är en orsak till att det inte finns kameraövervakning vid återvinningsstationer att det är hårda regler kring detta.
– Vid tidigare försök har vi inte fått tillstånd. Sedan måste man veta hur man ska använda kamerorna. Det är bara polisen som kan bötfälla, säger Annika Ahlberg.
Hon tipsar privatpersoner om en tjänst från Svoa, som heter returtjänst, där man kan beställa hämtning av grovsopor.
Enligt henne har FTI utökat antalet hämtningar vid återvinningsstationerna, för att folk ska kunna lämna hushållsskräp i rätt container.
Totalt gjorde FTI 5 000 extrautryckningar i länet under 2020. Prislappen landade på drygt 15 miljoner kronor och i år är FTI redan uppe i 1 000 extrahämtningar under första kvartalet. Och då har inte bygg- och trädgårdssäsongen satt i gång ännu.
– Det är ju synd. Det betyder att vi inte kan hämta lika ofta på andra ställen och kostnaden betalas i slutändan av konsumenterna själva, säger Annika Ahlberg, regionchef på FTI i Stockholm.
Sprider filmer
Hon menar att den coronaeffekt man såg i fjol, där folk rev ut kök, beställde nya varor och dumpade de gamla grejerna på återvinningsstationerna i stället för på tippen, höll i sig. Det är till och med värre nu än i början av pandemin.
Vad kan ni göra för att vara tydligare med vad som ska lämnas hos er och vad som ska till en återvinningscentral?
– Vi har producerat filmer som vi försöker sprida på Facebook, och vi har gjort nya skyltar som inte verkar göra någon nytta, säger Annika Ahlberg och skrattar lakoniskt.