Utsikten från Långsjöhöjden är milsvid. Så är den också en omtyckt utflyktsplats, med sina tallar och mossklädda stenar. Tidigare fanns en skogsklädd brant nedanför höjden. Den vette mot Lingonbacken, med två gamla villor inbäddade i grönskan.
Nu är större delen av branten renrakad, inpå bara berget. Fyra parhus ska byggas här, och för att det ska vara möjligt ska sex meter berg sprängas bort.
Det är illa, tycker Anders Tranberg, ordförande i Stockholms naturskyddsförening.
– Långsjöhöjden är ett intakt berg med en skogsmiljö som borde bevarats som en helhet. Den här fullständiga avskrapningen är bedrövlig. Man kunde ha varit betydligt mer finkänslig, säger han.
Motsätter sig parhus
Mitt i träffar Anders Tranberg vid byggstängslet en småmulen novemberdag. Även Älvsjöborna Christer Ihse och Helge Torstensen, från Älvsjö miljöråd, kommer dit. De menar att trenden att bygga parhus gör skada, inte bara här utan också på andra platser runt om i Stockholm.
– Parhus är standardiserade och kräver oftare större ingrepp i naturen. Vanliga villor går att passa in i terrängen på ett helt annat sätt, säger Christer Ihse.
Flera överklaganden
Grannar har protesterat mot planerna ända sedan de blev kända 2014. De har överklagat bygglovet i flera instanser, men fick avslag i miljödomstolen.
Den 18 oktober 2018 vann så bygglovet laga kraft. Det är över två år sedan – och enligt lagen upphör ett bygglov om bygget inte startat inom två år.
Det har väckt nytt hopp hos motståndarna. Flera grannar står bakom en tillsynsanmälan hos stadsbyggnadskontoret, där de hävdar att det vore olovligt att börja spränga nu.
– Vi har ett litet hopp om att staden tvingas gå med på att bygglovet har gått ut. I så fall kan vi också hoppas på ett bygge med mindre sprängning, säger Christer Ihse, som under lång tid engagerat sig i byggfrågor i Älvsjö och haft kontakt med grannarna om frågan.
Lång kötid
Josef Vaziri, handläggare vid stadsbyggnadskontoret, har dock en annan syn på saken. Han menar att bygget redan startat, med argumentet att växtligheten tagits bort.
"I det beslut som detta rör så ingår även åtgärder som rör markarbeten. För dessa har det getts startbesked den 14/9 2020 och där ingår borttagning av grönska/växtligheter – det är påbörjan av arbetet", skriver han i ett mejl till Mitt i.
Det tillbakavisas av de byggkritiska grannarna, som hänvisar till domslut i liknande ärenden. Ett utlåtande lär dröja – på tillsynsenheten meddelar man att kön är lång.
Och kanske startar sprängningarna innan dess. Josef Vaziri anser inte att byggherren Resona behöver invänta utlåtandet. Detta eftersom Resona har fått ett startbesked.
"Så fort ett startbesked har givits så får åtgärder påbörjas. Tills det datum som lovet har vunnit laga kraft så görs det dock på egen risk. Vad jag kan se så har lovet även vunnit laga kraft", skriver han.
Sämre för paddorna
I bygglovet skriver stadsbyggnadsnämnden att de planerade parhusen "trots stora ingrepp i miljön" är "väl anpassade till tomtens förutsättningar och kommer att innebära ett modernt tillägg i ett område med redan blandad bebyggelse".
Helge Torstensen suckar. Älvsjö miljöråd, som han företräder, motsätter sig bygget bland annat för att stora mängder paddor vandrar via Lingonbacken ner till Långsjön om våren, för att leka.
Den förändrade miljön riskerar att försämra både paddornas övervintringsmöjligheter och vandringsmöjligheter, menar miljörådet, som är ett nätverk av föreningar och intresseorganisationer med bas i Älvsjö.
Dessutom ser Älvsjö miljöråd en risk för sprickbildningar i det porösa berget – både som en följd av sprängningar och för att ingen växtlighet längre skyddar berget från vattenflöden.
– Risken finns också att Långsjöhöjden blir torrare eftersom vatten rinner snabbare ner för berget när ingen växtlighet fångar upp det, säger Helge Torstensen, som är rädd för att de gamla martallarna på höjden inte ska klara sig.