Färdsätt i tiden. I Bromma har cykelolyckorna hittills varit få i år, åtminstone vad gäller polisanmälda olyckor. Foto: Mikael Andersson

Här krockar flest cyklister i Bromma

Många väljer cykeln framför bilen när det är dags att ge sig ut i Brommatrafiken. Men det händer att olyckan är framme – särskilt vid korsningar och på gång- och cykelbanor.

  • Publicerad 16:00, 17 jun 2022

Jag cyklar lugnt och inte aggressivt.

Ett tiotal cyklister står på rad vid trafikljusen i Abrahamsberg. De väntar på att det ska slå om till grönt.

Att kliva upp på en stålhäst och ge sig ut i trafiken innebär förstås risker.

I år har hittills tolv cykelolyckor polisanmälts i Bromma, jämfört med 67 under hela fjolåret och 60 under hela 2020.

Prognos. Inget tyder på minskad cykling. Foto: Mikael Andersson

Hur många olyckor som aldrig anmäls är okänt, vare sig polisen eller Transportstyrelsen säger sig ha en en uppfattning om det när Mitt i kontaktar myndigheterna.

Korsningar olycksplats

Flertalet anmälda olyckor i Bromma sker i gatukorsningar och på gång- och cykelbanor.

"Det finns inga särskilda platser som jag har fått till mig. Men av förklarliga skäl inträffar olyckorna oftast i anslutning till våra större cykelfarleder längs Bergslagsvägen", skriver kommunpolisen Tomas Gramén i ett mejl till tidningen.

Undviker. Malena Särne väljer att cykelpendla. – Det tar lika lång tid som att åka kollektivt och av miljöhänsyn. När hon cyklar förbi Brommaplan brukar hon välja en omväg. – Cykelbanorna vid Brommaplan kan vara stökiga att ta sig fram på. Foto: Mikael Andersson

Vid rödljuset i Abrahamsberg hejdar Mitt i en cyklist.

– Att köra bil i stan är uteslutet. Och på cykel kan man ta sig fram i sitt eget tempo och får frisk luft, säger Alexander Mende.

Har känner sig inte otrygg.

– Jag cyklar lugnt och inte aggressivt.

Christin Malmberg, en annan cyklist, säger att hon cyklar för miljöns skull och för att slippa bilköer. Hon känner en viss otrygghet när hon trampar fram.

– Ja, när andra cyklister inte ser sig för.

"Stökiga"

Malena Särne, cyklist även hon, säger att Brommaplan är en plats där hon tänker sig noga för under cykelturen.

Noga. – Jag cyklar försiktigt och följer reglerna, säger Magnus Lindell, som anger tre orsaker till att han väljer cykeln framför andra färdsätt: – Det är bra för kropp, miljön och ekonomin. Foto: Mikael Andersson

– Cykelbanorna vid Brommaplan kan vara stökiga att ta sig fram på, där det är trångt om utrymme, säger hon.

Johan Kajmats, trafikplanerare i Stockholms stad, skriver i mejl till Mitt i att villkoren för cyklisterna i Bromma kan förbättras.

Egen takt. – Jag cyklar lugnt och inte aggressivt, säger Alexander Mende, som ser cykel som bästa transportmedlet: – Att köra bil i stan är uteslutet. Och man kan ta sig fram i sitt eget tempo och får frisk luft. Foto: Mikael Andersson

"Stora områden i Bromma har gatustrukturer som planerades för länge sedan. Det skapar utmaningar för oss i dag när vi vill skapa plats för cykelbanor som gör att du slipper cykla i blandtrafik med bilar."

Hur ser framtiden ut för cykling i Bromma? 

"I år har vi ett antal större projekt på gång runt om i Bromma där vi förbättrar för cyklande. I vårt långsiktiga arbete har vi kartlagt och prioriterat cykelstråk och platser vi har som avsikt att förbättra de kommande åren", skriver Kajmats.

Bland annat handlar arbetena om att separera gång- och cykelbanor från varandra.

Fredrik frontalkrockade på cykelbanan

Cyklisten Fredrik Rosenqvist vet hur det är att bli påkörd i trafiken. Han frontalkrockade med en elcykel, eller elmoped, och for över styret. "Jag hade kunnat bryta nacken eller vad som helst", säger han.

Klockan var omkring 14 en novemberdag 2020. Fredrik Rosenqvist kom cyklande på cykelbanan på Ulvsundavägen i Bromma, i riktning mot Drottningholmsvägen.

Då small det.

– En elcykel eller elmoped kom rakt emot mig, den som satt på cykeln eller mopeden hade precis innan kört om en annan cykel och jag hade ingen chans att väja utan frontalkrockade. Jag flög som en vante men klarade mig utan fysiska skador.

Fredrik tror att han gjorde en volt i luften, eftersom han landade på fötterna.

– Jag hade kunnat bryta nacken eller ha flugit ut på bilvägen eller in i en stolpe.

Fredriks cykel blev helt förstörd och fick skrotas. Fordonet han krockade med klarade smällen utan skada. Inte heller föraren ska ha skadats.

Polisen utredde aldrig den anmälan Fredrik gjorde. Enligt polisen lades anmälan ned med motiveringen att det inte fanns vittnen till händelsen och att det inte gick att styrka brott.

Redan samma dag som olyckan skedde köpte Fredrik en ny cykel.

– Jag är inte rädd för att cykla, jag har alltid varit försiktig i trafiken. Men jag håller extra koll i skymda kurvor, jag vill inte bli påkörd igen.

Krockade. Fredrik Rosenqvist var med om en cykelolycka i Bromma 2020. Foto: Privat

Här var cykelolyckan framme

Januari 2020–maj 2022 polisanmäldes 139 cykelolyckor i Bromma.

Här skedde flertalet olyckor:

Gatukorsningar: 44

Gång-cykelbana: 40

Raksträckor: 35

Typ av olycka:

Singelolyckor: 58

Krock med motorfordon: 55

Krock cykel-gående: 10

Cykel-cykel: 6

Cykel-moped: 4

Allvarlighetsgrad:

Allvarliga: 2 olyckor (1 i korsning, 1 på raksträcka)

Lindriga: 109

Måttliga: 28

​​​​​Källa: Polisen

Visa merVisa mindre

15 av 100 ska hoja

År 2030 ska minst 15 procent av resorna i högtrafik ske med cykel.

80 procent av stockholmarna har mindre än 30 minuter med cykel till jobbet.

Från Centralstationen och 15 kilometer bort är cykeln ett snabbare färdmedel än bilen i högtrafik.

Stockholms stad har sju fasta mätstationer där cykeltrafiken registreras maskinellt.

Cykelsäsongen blir allt längre och vintercyklingen har ökat avsevärt de senaste åren.

Källa: Stockholms stads cykelplan

Visa merVisa mindre

Cyklister räknas

Staden har flera mätpunkter för att räkna cyklister. Här är några:

Brommaplan: 1 600 passager/dygn (dec 2020).

Tranebergsbron: 2 250 pass/dygn (dec 2020).

Sankt Eriksgatan (Stockholms mest trafikerade cykelgata): 8 850 pass/dygn (juni 2020).

Källa: Stockholms stad

Visa merVisa mindre