I Angarnsjöängens naturreservat går korna fortfarande och betar ända ner i sjön. De mumsar i sig av vassen och det friläggs en remsa vatten, en så kallad blå bård, mellan strandkant och vass. Det grunda vattnet värms upp tidigt på våren och ligger skyddat av vassen. Remsan blir en perfekt barnkammare för fiskar, fåglar, insekter och grodor.
Men vid Vallentunasjön kommer korna inte åt att beta i strandkanterna. Vassen växer sig för tät för att fiskarna ska trivas med att leka där.
Nu ger sig Sportfiskarna, tillsammans med skolbarnen i regionens vattennära kommuner, ut för att hjälpa till med att återskapa de blå bårder. De senaste veckorna har Mattias Andersson, ungdomsansvarig på Sportfiskarna, befunnit sig vid Vallentunasjön tillsammans med skolklasser från Rosendalsskolan södra.
När vår fotograf Stefan Källstigen hälsade på i förra veckan var det klass 2 A som fick hjälpa till att klippa vass nedanför kyrkan.
Tog på vadarstövlarna
Remsan har inte blivit lång. Barnen hinner inte så mycket under de timmar de är vid sjön. Men syftet med deras besök är inte bara naturvård.
– Den pedagogiska uppgiften är nästan större, säger han. Vi förklarar varför vi gör det, hur det påverkar vattnet och att det är bra att ta hand om sjön.
Det fanns också tid för en lek om fiskar, att fika och att iförda vadarstövlar gå ut i vattnet för att upptäcka vilka som bor i Vallentunasjön.
Kanske var det inte levande djur utan ett mjukisdjur lika stort som världens hittills största infångade gädda som gjorde starkast intryck.
– Den är över 1,40 meter. De tycker den är spännande och det blir en wow-faktor när de ser hur stor den kan bli. säger Mattias Andersson.
Just gäddan är viktigast att skydda.
– Rovfiskar håller de andra fiskarna i schack så att det inte blir för mycket vitfisk som mört och braxen, säger Malin Kjellin på Sportfiskarna.
– Generellt ger mer rovfisk klarare och friskare vatten.