Mitt i berättade förra veckan att den svamp som orsakar almsjukan slår hårt i Stockholm. På senare år har allt fler insjuknat. Sedan december har 540 sjuka träd fällts – 64 av dem på Kungsholmen.

Ökningen är med stor sannolikhet kopplad till ett förändrat klimat då längre perioder av värme och torka har gett förutsättningar som det smittspridande krypet almsplintborren tycker om.

– Vi har haft extremt varma somrar på senare tid, som 2018. Det ger almsplintborren möjlighet att flyga två gånger under en säsong och spridningen blir större, säger Bengt Stenberg, chef för stadsmiljöavdelningen vid trafikkontoret.

Högstubbarna sparades

På Kungsholmen har man valt att göra något av en del av almarna som har fällts där. I Fredhällsparken har man skapat almskulpturer av de stubbar som finns kvar.

– Högstubbarna lämnades för att gynna biologisk mångfald och för att visa på de möjligheter vi har att jobba aktivt med stadens träd, både de döda och levande, säger My Peensalu som är landskapsarkitekt på stadsdelsförvaltningen.

Det här är enligt henne ett sätt att lyfta upp effekterna av almsjukan och att man kan göra mer med de sjuka träden än att bara forsla bort dem.

– I bland är det nödvändigt att fälla stora träd på grund av tex sjukdom, men det behöver inte innebära ett definitivt slut. Trädet kan leva vidare i annan form.

– I detta fall blir högstubbarna inte bara ett hem för svampar och insekter utan också ett utropstecken i parken och en plats att samlas på för förskolor till exempel.

Nya träd också

I samband med att högstubbarna skulpterades planterade stadsdelen också 13 nya träd i parken, som ersättning för de sjuka och nedtagna träden. 

– Det är angeläget att nya träd planteras kontinuerligt, för att vi ska få en god succession, ett varierat trädbestånd med både gamla och yngre individer, av varierande arter. På så vis får vi också bättre motståndskraft mot framtida sjukdomar.