Åsa Söderlindh kommer cyklande på Stambanevägen i Stuvsta. Hon bor lite högre upp på gatan och cyklar ofta här.

Under året ska det anläggas en kombinerad gång- och cykelbana längs med gatan, på den 410 meter långa sträckan mellan Häradsvägen och Lillskogsvägen.

– Jag saknar inte alls någon cykelväg här, faktiskt, inte just här. Här är det mest cykelkorgscyklister och inte så många herrar med tights. Och då är det här helt okej. Men rondellen är lite stökig, säger hon.

Om man ska bygga cykelväg tycker hon att den ska fortsätta hela vägen och inte bara vara en liten snutt.

– Vi kommer fortfarande ha korsningen där nere vid Lillskogsvägen som är helt livsfarlig. Om man gör en bra cykelväg här kommer folk att cykla fort och då är risken att det händer saker där, säger Åsa Söderlindh.

Cykelsatsningar för 23 miljoner

Stambanevägen är en av två helt nya cykelvägar som ska byggas i år. Dessutom ska förbättringsåtgärder göras på tre andra cykelbanor. Totalt anläggs omkring 800 meter ny cykelväg under året. Tillsammans med de andra åtgärderna som ska göras går det loss på 23 miljoner kronor. Kommuner får 4,5 miljoner i statsbidrag till cykelsatsningarna.

Just nu utreds också om man kan införa särskilda cykelgator under året. Det är mindre lokalgator där det är för trångt för att bygga cykelväg.

– Maxhastigheten blir 30 kilometer i timmen. Bilarna har väjningsplikt och ska anpassa hastigheten efter cyklisternas hastighet. Vi hoppas kunna införa mellan fem och tio sådana gator i år, säger Liselott Söderström, trafikplanerare på kommunen.

Cykelgatorna får särskilda vägmärken.

Cykelplan till 2030

Kommunfullmäktige i Huddinge antog 2016 en cykelplan som stäcker sig till 2030. Målet är att 15 procent av alla resor ska med cykel 2030.

Cykelplanen ligger till grund för hur kommunen arbetar med cykelplanering. Cykelresorna ska öka genom att det byggs ett sammanhängande nät av cykelvägar som avviker från fågelvägen så lite som möjligt.

Åtgärder för att åstadkomma ett sammanhängande huvudcykelnät har högsta prioritet. Därefter ska brister i befintliga cykelstråk åtgärdas, står det i cykelplanen. När det gäller åtgärder i cykelvägnätet prioriteras de regionala cykelstråken som går över kommungränser, därefter huvudstråk och till sist lokala stråk.

I cykelplanen står att en studie som gjorts visar att cykelbanor och vägar i ytterstaden generellt är dåligt underhållna. Potthål och bristfälliga lagningar är vanligt förekommande vilket påverkar cyklisternas framkomlighet, står det.

– Jag vet inte om vi är bättre eller sämre än andra kommuner, men det finns helt klart förbättringspotential när det gäller att bredda cykelvägar och förbättra i korsningspunkter, säger Liselott Söderström.