Elever. Sabina Mastafa och Sara Mohsin är två av eleverna som tittar till hur salamandrarna mår. Foto: Mikael Andersson/Gunilla Wanhainen

Här är salamandrarna herrar på täppan – mitt i villaidyllen

På en höjd i Spånga ligger de och sover. Sedan flera år studerar skolelever deras boplats. Ett otroligt viktigt arbete, enligt Naturskyddsföreningen. Vi följde med till salamandrarnas rike.

  • Publicerad 16:18, 5 mar 2021

Här finns framförallt mindre salamandrar

Vattendammen i Solhem, mitt i villaidyllen, kallas ödledammen. Men egentligen är de små varelserna som simmar omkring i det grunda vattnet salamandrar, ett groddjur.

Sara Mohsin, 17 år, elev på naturvetenskapliga programmet på Spånga gymnasium, knackar lätt med håven mot vattendammens gråvita is för att visa hur det går till när eleverna håvar efter salamandrar i vattnet.

Den här tiden på året är salamandrarna i dvala på land och löper noll risk att fångas in för att studeras av nyfikna elevögon. Under hösten går salamandrarna upp på land och kommer inte tillbaka till dammen förrän på våren, då de parar sig.

Mångårigt arbete

I drygt 20 år har elever från gymnasiet gjort exkursioner till den här dammen för att undersöka groddjurens livsmiljö.

Ut på tur. Lärarna Gunilla Wanhainen och Agnes Rinhaldo Matthis är med ut på plats. Foto: Mikael Andersson

– Vi undersöker ekosystemet. Vem äter vem, vi tittar på plankton, för att förstå helheten, säger läraren Gunilla Wanhainen.

Hur har miljön utvecklats?

– Det har varit ungefär lika miljö under alla år.

Sara Mohsin säger att det är ett bra ekosystem i ödledammen.

– Här finns framförallt mindre salamandrar.

– Det är bra levnadsförhållande, med mycket växtlighet, säger hennes kompis, Sabina Mastafa, 17 år, också hon elev på naturvetenskapliga programmet.

Dammen är fri från fiskar vilket gynnar groddjuren som annars skulle bli föda för fiskarna.

Annat som kan påverka salamandrarnas livsbetingelser i den här lilla dammen är nederbörd. Mycket nederbörd kan påverka vattnets surhetsgrad.

Isak Isaksson, biolog och sakkunnig på Naturskyddsföreningen, ser Spångaelevernas arbete att kartlägga vattensalamandrarna som viktigt.

– Det är otroligt viktigt, dels för den data de samlar in, dels för att sprida kunskapen om salamandrarna, säger han och fortsätter:

– Det har skett en omfattande utarmning av småvatten. Förutom att det är enormt viktigt för den biologiska mångfalden fångar de också upp koldioxid genom fotosyntesen.

Hotade platser

Bland annat vid exploateringar kan vattenmiljöer med salamandrar hotas, exploatörer ser ofta våtmarker som vattensjuka marker, som inte gör någon nytta utan områden som kan bebyggas.

Groddjur som salamandrar är också en bra indikator på hur miljön mår.

– Salamandrar har relativt tunn hud och är därför extra känsliga för miljöföroreningar, som vattenkvalitén, säger Isak Isaksson.

Eleverna på Spånga gymnasium brukar räkna till mellan fem och tio salamandrar i dammen på Solhems-höjden.

Årets exkursioner kommer att komma i gång i maj och sedan hålla på under hela sommaren och fram till oktober.

– Vi har lärt oss om hur ekosystemet fungerar, om salamandrar försvinner hur ekosystemet rubbas, säger Sabina Mastafa.

Boplats. Vattendammen i Solhem, hemvist för vattensalamandrar. Elever på Spånga gymnasium besöker dammen årligen för att kartlägga det lilla groddjuret. Foto: Mikael Andersson

Salamandrarna varierar i storlek

Vattensalamandrar föredrar fiskfria vatten med mycket växtlighet.

Den mindre salamandern kan bli 10 centimeter och är ganska vanlig.

Den större salamandern kan bli 16 centimeter och är inte lika vanlig.

Främsta hot mot salamandrar är biltrafik och markexploatering.

Salamandrar förflyttar sig nattetid och övervintrar på land.

Större salamandrar krävs tillstånd för att fånga in. Mindre salamandrar får fångas in för att studera men måste släppas på samma plats.

Salamandrar har inget läte.

Källa: Naturskyddsföreningen

Visa merVisa mindre