Tagning! Kollektivhuset består av cirka 300 ettor och tvåor. Här i den 1940-talsinredda matsalen förevigar Birgitta grannen Caroline för dokumentären Kvinnorna på toppen. Foto: Stefan Källstigen

Här är funkispärlan där endast kvinnor får bo

Huset på Alviksberget är värdefullt, så pass att Stadsmuseet har gett det högsta kulturklassning. Nu vill hyresgästerna Ulla och Birgitta att fler bekantar sig med Elfvinggården.

  • Publicerad 16:14, 27 aug 2021

Plötsligt var Ulla Nordfors lägenhet på Karlbergsvägen för stor. Men att en ny, långsiktig boendelösning skulle finnas på just Lyckovägen 9 var inte någon självklarhet.

– Jag har bott i alla stadsdelar, men visste inte om Elfvinggården förrän jag fick reda på det av en tjej från Skåne på en kurs.

Nu har Ulla hunnit bo 15 år i det gula tegelkomplexet anno 1940, ett bygge vi från början har systrarna Ingeborg (1833–1902) och Gunborg Elfving (1850–1921) att tacka för.

Dessa ogifta och yrkesverksamma damer testamenterade en del av sitt arv för bildandet av en stiftelse som skulle ordna bostäder åt "mindre bemedlade bildade kvinnorna". Så går det till än i dag på Elfvinggården, även om stadgarna har varit föremål för omtolkningar.

Inte bara för Ulla Nordfors har denna historia varit främmande. För att synliggöra kollektivboendet för fler har hon gjort en djupdykning i arkiven och återvänt upp med en bok: Uppe på berget.

– Man kanske vet att huset finns, men många tror nog att det är ett äldreboende. Här bor i själva verket människor som är allt från 23 till 101 år gamla.

I Ullas bok får man också ta del av mer oväntade, historiska guldkorn. Visste ni till exempel att förlagan till Lennart Hellsings Bagar Bengtsson öppnade konditoriet Park här i krokarna 1924?

Det blåklassade kollektivhuset omgärdas av ett rejält stycke grönska där allt från fåglar till en älg har siktats. Foto: Stefan Källstigen

Minisamhälle. På Elfvinggården finns aktivitetsgrupper för allt från film till stickning, en second hand-butik samt en verkstad där Ulla kan måla sin stol. Foto: Stefan Källstigen

Men framför allt handlar boken om kvinnorna som bor i huset. Ulla har intervjuat 22. En av dem är Caroline Calliandra, som ser bokprojektet som en möjlighet att uppmärksamma hur viktigt det är med hyresrätter.

– Vi behöver det, i Stockholm och i Sverige. Det har försvunnit så mycket sedan 90-talet och det är ett samhällsproblem, säger Caroline.

Hon trivs bra här och uppskattar att det är upp till en själv hur mycket man vill delta i husets aktiviteter. Obligatorisk gemensam städning saknar hon inte.

– Personligen föredrar jag det, att man får välja. Men jag har gått in i olika aktiviteter, som redaktionen för Elfvingbladet där jag skrivit kortare artiklar.

Inte bara "kulturfolk"

Intresset för journalistik verkar vara en gemensam nämnare bland de boende på Elfvinggården. Utöver Ulla och Caroline stiftar vi även bekantskap med dokumentärfilmaren Birgitta Hörnström. Just nu arbetar hon med en film om det märkvärdiga huset, där kvinnorna från Ullas bok medverkar ännu en gång.

Att kollektivhuset enbart skulle bebos av "kulturfolk" håller Birgitta emellertid inte med om.

– Det är väldigt blandat, här bor bland annat en ung tjej som är ingenjör. Och flera forskare.

Systrarna Elfvings önskemål om endast kvinnliga hyresgäster uppfylls som bekant än i dag. Men för Birgittas del hade boendet lika gärna kunnat vara blandat.

– Det är inte så viktigt för mig, säger hon.

Om man får tro Ulla verkar dagens ordning emellertid ha sina fördelar.

– Jag har bott på många ställen. Det här är det enda med bara kvinnor och jag tänker ofta på att det är så rent och fräscht här.

Idén till ett gemensamt projekt – boken och filmen – föddes av en tillfällighet, när Ulla och Birgitta började språka på boendets terrass. Foto: Stefan Källstigen

Det är ett brett åldersspann på dem som bor på Elfvinggården, den yngsta i 20-årsåldern och den äldsta över 100 år. Foto: Stefan Källstigen

Bostäder vikta för ensamstående kvinnor

Elfvinggården ägs av Systrarna Elfvings Stiftelse.

Huset ritades av arkitekterna Backström & Reinius och byggdes av byggmästaren Olle Engkvist.

I stiftelsens stadgar står det att bostäderna är till för "mindre bemedlade bildade kvinnorna". Hyresgästerna ska vara ensamstående och ha bott "en väsentlig del av sitt lif" i Stockholm.

Testamentet med stadgarna hittades på Nordiska museet av Anna Lewin. Hon var ledamot i stiftelsens styrelse och drev på för att förverkliga Elfvinggården.

Boken Uppe på berget tillhandahålls av vissa bokhandlare, museer samt av författaren själv. Hon nås på ulla@klocktail.se.

Visa merVisa mindre