Övergången mellan Liljeholmen och Marievik är en minst sagt kaotisk plats. Här passerar ett lämmeltåg av 1 500 fotgängare i den värsta rusningstimmen, samtidigt som 250 cyklister pendlar i korsande riktning.
– Det är riktigt otäckt här. Trångt och bökigt, säger cyklisten och söderortsbon Anna som är på väg till jobbet i innerstan.
Hon är inte ensam om att tycka så. Och enligt olycksstatistik från Tranportstyrelsen har sju cykelrelaterade olyckor med personskador rapporterats där sedan 2011.
Efter flera års planerande och förseningar håller nu passagen på att byggas om. Bland annat blir det en ny gång- och cykelpåfart från ”öglan” vid trappan till gång- och cykelstråket mot Hornstull. Refugen vid busshållsplatsen ska användas som gångbana, vilket gör att den gemensamma gång- och cykelbanan blir en ren cykelbana och få en bredd av tre meter.
– Vi beräknar att vara klara med arbetet i november, säger Christina Bengtsson, projektledare på trafikkontoret.
Men Krister Isaksson, cykelexpert på trafikkonsultbolaget Sweco, och tidigare cykelplanerare på Stockholms stad, dömer ut projektet.
– Det kommer inte att bli ett dugg bättre. Det enda man gör är att lägga till ytterligare konfliktpunkter, bland annat med en ramp upp mot Liljeholmsbron. Det blir ju bara mer och mer flöden i och med att Årstadal blir mer färdigbyggt. Det är fruktansvärt att utsätta folk för dagliga prövningar när vi har en lösning: att bygga en bro för cykeltrafiken, säger han.
Men trafikplaneraren Martin Båth försvarar bygget och hänvisar till att staden har planer på att förtäta vid Södertäljevägen och samtidigt omforma gatan. I ett mejl skriver han: ”En cykelbro skulle ha kostat betydligt mer än den lösning vi gör nu. I och med Södertäljevägens framtida omdaning skulle det även vara fråga om en temporär bro (…) Bron skulle ha behövt rivas”
Krister Isaksson suckar:
– Ja, ja, det är ju de där invändningarna som alltid kommer upp. Men biltrafiken däremot, den rullar däremot obehindrat på Södertäljevägen.
Älvsjö station är ett annat exempel där klagomålen hopat sig och där politiker sliter sitt hår för att få en bättre lösning till stånd. Folk går i cykelbanan, det är trångt och smalt, vilket Lokaltidningen rapporterat om flera gånger. Liljeholmsbron, Nioörtsvägen i Midsommarkransen och Hägerstensvägen vid Axelsberg är andra platser som pekas ut som riskabla. Den förstnämnda, Liljeholmsbron, ska dock få bättre cykelbanor, men först 2019.
Men allt är inte nattsvart – visst finns det sträckor där cyklisterna kan trampa på. Bron över Korpmossevägen i Hökmossen som blev klar förra året har lovordats av cykelpendlarna.  En läsare skriver också att ”Trevligast under min morgonpendling är att åka norrut på södra halvan av Svartlösavägen”.

Utbyggnad av cykelväg går för långsamt

En miljard satsas på att bygga ut cykelinfrastrukturen under den här mandatperioden. Men utbyggnaden går för långsamt.
– Jag skulle önska att vi kunde bygga ut snabbare, säger trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP).

Framförallt byggs pendelstråk som ska vara sammanhängande och göra det enkelt att ta sig fram.
– Det handlar om nya och bredare cykelbanor för att vi ska klara de mål som vi har satt upp. Jag skulle vilja att vi kunde bygga ut i ännu högre takt, men det pågår så mycket byggprojekt i Stockholm som Slussen och förbifarten, vilket gör att det är ont om byggarbetare, säger Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd.
Två större cykelprojekt, på Liljeholmsbron och vid Västertorps tunnelbana, planeras med en beräknad investeringsavgift om 50 miljoner kronor.
Cykelkonsulten Krister Isaksson ger trafikkontoret ros och exploateringskontoret ris när det gäller cykelutbyggnaden.
– Att det inte skulle gå att förena bostadsbyggande med bra cykelvägar är bullshit. Det är ren inkompetens, säger han.
Den vanligaste typen av cykelolyckor är singelolyckor och bland dem beror de flesta på dåligt underhållna cykelvägar. Trafikkontoret planerar att utöka vinterunderhållet av cykelvägar i år.