Den 15 januari införs en ny miljözon på Hornsgatan på Södermalm. Foto: Mostphotos
Fakta
Här är ALLT du behöver veta om nya miljözonen
Nu är den här, den nya miljözonen i Stockholm. Införandet har rört upp känslor på många håll även om de regler som nu börjar gälla bara är skärvor av det som en gång var ursprungsförslaget. Här är alla turerna och så funkar miljözonen.
- Nyheter
- Publicerad 14:47, 14 jan 2020
Den 15 januari införs en ny miljözon på Hornsgatan i Stockholm. De nya reglerna innebär att bensin- och dieselbilar måste ha de senaste utsläppsklasserna för att få färdas där.
Beslutet har varit välkomet på flera håll och kritiserat på lika många andra.
Att steg tas för att förbättra luftkvalitén ses som positivt. Men för många, som gärna ser en nedtrappning av biltrafiken i stan, ses de nya reglerna som otillräckliga eftersom de bara berör en gata.
På andra sidan ses det även som en häxjakt på bilisterna och många lyfter argument om att miljözonen är en dyrköpt affär för varutransporter, pendlare och företag i innerstan.
Vem kollar att reglerna följs?
Dessutom kommer polisen inte prioritera att reglerna efterföljs. Något som visat sig vara fallet med dubbdäcksförbudet, som också gäller på bland annat Hornsgatan. Där visade en granskning av SVT att var fjärde bilist kör med dubbdäck i innerstan trots förbudet.
En oro finns även hos boende på tvärgator till Hornsgatan som ser risken att deras gata i stället blir föremål för genomfartsleder genom stan.
Men för att förstå hur miljözonen hämnade här krävs lite bakgrund:
1. Det hårda ursprungsförslaget
En möjlig utformning av två nya miljözoner i Stockholms innerstad, enligt Transportstyrelsens ursprungsförslag.
2016 släppte Transportstyrelsen – på uppdrag av regeringen – sitt förslag på hur nya miljözoner skulle kunna införas i Stockholms stad.
Allt för att förbättra luftkvalitén som på flera gator i stan har för höga halter av skadlig kvävedioxid, något som dieselbilar bidrar mest till.
Därför berördes de av hårdast regler i ursprungsförslaget som delade in hela Stockholms innerstad i två zoner. En större där bara nya bensinbilar och dieselbilar med den senaste utsläppsklassen euro 6 fick åka, samt en mindre där enbart elbilar och fordon som drivs på vätgas fick färdas.
2. Regeringens slutliga förslag
Våren 2018 släppte regeringen sedan sitt slutliga förslag med stegvis upptrappning av reglerna. Trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) – då i en rödgrönrosa majoritet i Stockholm – önskade tuffare regler direkt men öppnade samtidigt för att göra ett stort område av innerstan till en miljözon.
3. Valet som kastade om allt
Men sedan kom valet och rockaden där Miljöpartiet och Daniel Helldén stannade vid makten med hjälp av Alliansen i Stockholms stad. Något som hade ett pris.
Helldén fick bara miljözon på Hornsgatan – den gata som är värst när det kommer till luftförorening.
4. Den kritiska rapporten
Redan när regeringen släppte sitt förslag 2018 tillsatte Daniel Helldén referensgrupp som skulle utreda införandet av miljözoner i Stockholm.
I utredningen lyftes kritik mot att zonerna inte skulle göra stor nytta och att staden skulle nå sina miljömål utan dem. I januari 2019 rapporterade Dagens industri om att Daniel Helldén försökt att tysta ner kritiken och påverka i vilken riktning utredningen skulle gå i.
Helldén slog ifrån sig kritiken och pekade på att miljözon visst behövdes för att klara luftkvalitésnormen under år 2020.
5. Klubbad efter hård debatt
Efter flera uppskjutningar i kommunfullmäktige klubbades miljözonen på Hornsgatan slutligen i september 2019.
Men det föranleddes av hård debatt mellan Daniel Helldén och sin tidigare allierade Jan Valeskog (S), nu i opposition.