Besviken. Mats Pettersson, lärare på Vendelsömalmsskolan och ordförande på Lärarförbundet i Haninge, säger att personalen i skolan är utsliten efter år av nedskärningar och höga sjuktal. Foto: Maria Nykvist

Haninge sist i rankning – nu satsas mer på skolan

Haninge hamnar sist i Lärarförbundets rankning Årets bästa skolkommun. Orättvis viktning menar styret, som trycker på att de nu gör en historisk satsning på skolan. Kapitalt misslyckande säger oppositionen, som kräver mer ordning i skolan för att vända resultatet.

  • Publicerad 09:25, 29 nov 2021

Vi behöver mer personal i skolorna och mer resurser till undervisningen

Haninge kommun hamnar återigen i bottenskiktet av Lärarförbundets rankning Årets bästa skolkommun som presenterades förra veckan.

I fjol var den totala placeringen plats 287 av landets 290 kommuner – i år är den 290.

Låg lärartäthet, brist i resurstilldelningen och lärarnas behörighet är parametrar som ligger bakom bottennoteringen. Däremot ligger Haninge fortsatt i topp när det gäller lärarlöner och har klättrat 44 placeringar till plats 109 när det gäller elevernas meritvärden i årskurs 9.

För Mats Pettersson, lärare på Vendelsömalmsskolan och ordförande på Lärarförbundet i Haninge, kom resultatet inte som en överraskning.

– Det har gått spikrakt neråt efter år av effektiviseringar, där bland annat speciallärare och runtomkringpersonal har fått sluta. Den hårda arbetsbelastning kostar på personalen, och med med låg lärarbehörighet blir det tungt för de utbildade kollegorna som får stötta. Vi behöver mer personal i skolorna och mer resurser till undervisningen, säger han.

Rankningen grundas på:

Officiell statistik, statistik framtagen av fack och SKR, Sveriges kommuner och regioner, samt Lärarförbundets egna undersökningar.

Den tittar på resurser till undervisningen, lärartäthet, utbildade lärare, sjuktal, löner, kommunen som huvudman, andel elever godkända i alla ämnen i årskurs 9, betygsresultat i årskurs 9, andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år samt andel barn i förskola.

Elevernas studieresultat vägs också med hänsyn till deras familjebakgrund så att kommuner med hög andel elever från välutbildade hem inte ska gynnas i rankningen.

Källa: Lärarförbundet

Visa merVisa mindre

"Säger väldigt lite"

Tobias Hammarberg (L), ordförande i grund- och förskolenämnden, kan hålla med om att det var en stram budget det här året, men att rankningen ändå inte ger en rättvis bild.

– De nyckeltal man har valt att trycka på, och de viktningar man gör straffar oss. Det säger väldigt lite om vilken kvalitet det är i Haninges skolor. Vi kan se att de satsningar vi har gjort ger resultat. I år har vi de bästa avgångsbetygen i grundskolan på hela 2000-talet, säger han.

Det går alltid att förklara bort statistik om man vill, menar Mats Pettersson som tycker att rankningen talar sitt tydliga språk.

– Lärarförbundet har väl inget intresse av att på sätta Haninge på sista plats. Det man säger är inte heller att Haninge har den sämsta skolan, däremot att Haninge är sist i rankningen om man tittar på tunga faktorer som sjuktalen, resurser till enheterna och behörighet. Utifrån det kan jag inte dra slutsatsen att vi har tillräckliga resurser.

Höjd elevpeng

Men nu satsar kommunen mer på skolan i 2022 års budget, där elevpengen höjs med sju procent. Tidigare år har uppräkningen legat på runt 2-3 procent.

– Det är en historisk ökning. Haninge har någon gång snuddat på de nivåerna, men då har det bara gällt någon enskild årsgrupp, nu görs höjningen brett över alla barn- och elevgrupper. Det gå till exempel gå till fler pedagoger i förskolan och förstärkt elevhälsa, säger Tobias Hammarberg.

Framtidstro. Tobias Hammarberg (L), ordförande i grund- och förskolenämnden tror att den satsning som nu görs på skolan ska signalera framtidstro. Foto: Stefan Källstigen

I dag ligger elevpengen i Haninge beroende på ålder runt 100 000-135 000 kronor per elev och år. Ökningen innebär därmed ett tillskott på minst 7000 kronor per barn.

För en skola med runt 500 elever skulle det till exempel kunna räcka till runt tre nya lärare, enligt Tobias Hammarberg.

– Det innebär ett rejält tillskott för skolorna att bygga ut organisationen. Varje skola har unika förutsättningar så det är upp till rektorn hur man vill satsa, om det är på fler lärare, att stärka lärarna eller satsa mer på elevhälsan, säger han.

Oppositionen vi satsa mer

Moderaterna i Haninge menar att även om detta är en rankning från en enskild organisation så måste kommunledningen ta problemen på allvar. De vill se mer ordning och reda i skolan för att attrahera fler behöriga lärare, och i sin skuggbudget satsar man mer på skolan är mittenstyret.

– Jag tycker att de har misslyckats kapitalt. Det är för rörigt i skolan och på lektionerna. Många gånger är lärarna mer ordningsvakter än lärare. Man behöver sätta in insatser under undervisningstiden som avlastar lärarna. Då tror jag också att det skulle vara lättare att rekrytera fler behöriga lärare, säger Alexandra Anstrell (M), i grund- och förskolenämnden.

Satsningar på skolan 2022

Elevpengen höjs med sju procent, mot annars två-tre procent. Pengarna kan till exempel gå till mer personal i skola och förskola och förstärkt elevhälsa.

Utökad satsning på små undervisningsgrupper för elever i behov av extra stöd, så kallade lärstudios. Platserna ökar från 80 till 122, och är framför allt riktade till högstadiet.

Akutskola för elever som stör på lektionerna och behöver extra stöd att bryta det mönstret.

Inom vuxenutbildningen satsar man på fler utbildningsplatser samt samarbete med Arbetsförmedlingen för att fler ska komma i arbete.

Visa merVisa mindre

Kritisk. Moderaterna har tidigare krävt att skolnämnden ska sättas under förvaltning, att en kriskommission ska tillsättas och att den politiska ledningen i skolan ska avgå. Kanske borde det lyftas igen, tycker Alexandra Anstrell (M). Foto: Stefan Källstigen

Akutskola för stökiga elever

I budgeten för nästa år satsas på en akutskola med fem platser, dit elever som stör på lektionerna och behöver extra stöd att bryta det mönstret flyttas.

Även satsningen på lärstudios, alltså små undervisningsgrupper, utökas från 80 till 122 platser. Där kan elever med extra behov av stöd i skolan få det.

– Det är bra satsningar, men de måste vara mer omfattande. Vi vill också se gemensamma ordningsregler och att det finns en socialsekreterare kopplad till varje skola, säger Alexandra Anstrell.

Just nu pågår också en utredning för att se hur kommunen ska få bukt med lärarbristen och behörigheten. Den ska vara klar i december.