Haninge kommun hamnar återigen i bottenskiktet av Lärarförbundets rankning Årets bästa skolkommun som presenterades förra veckan.
I fjol var den totala placeringen plats 287 av landets 290 kommuner – i år är den 290.
Låg lärartäthet, brist i resurstilldelningen och lärarnas behörighet är parametrar som ligger bakom bottennoteringen. Däremot ligger Haninge fortsatt i topp när det gäller lärarlöner och har klättrat 44 placeringar till plats 109 när det gäller elevernas meritvärden i årskurs 9.
För Mats Pettersson, lärare på Vendelsömalmsskolan och ordförande på Lärarförbundet i Haninge, kom resultatet inte som en överraskning.
– Det har gått spikrakt neråt efter år av effektiviseringar, där bland annat speciallärare och runtomkringpersonal har fått sluta. Den hårda arbetsbelastning kostar på personalen, och med med låg lärarbehörighet blir det tungt för de utbildade kollegorna som får stötta. Vi behöver mer personal i skolorna och mer resurser till undervisningen, säger han.
"Säger väldigt lite"
Tobias Hammarberg (L), ordförande i grund- och förskolenämnden, kan hålla med om att det var en stram budget det här året, men att rankningen ändå inte ger en rättvis bild.
– De nyckeltal man har valt att trycka på, och de viktningar man gör straffar oss. Det säger väldigt lite om vilken kvalitet det är i Haninges skolor. Vi kan se att de satsningar vi har gjort ger resultat. I år har vi de bästa avgångsbetygen i grundskolan på hela 2000-talet, säger han.
Det går alltid att förklara bort statistik om man vill, menar Mats Pettersson som tycker att rankningen talar sitt tydliga språk.
– Lärarförbundet har väl inget intresse av att på sätta Haninge på sista plats. Det man säger är inte heller att Haninge har den sämsta skolan, däremot att Haninge är sist i rankningen om man tittar på tunga faktorer som sjuktalen, resurser till enheterna och behörighet. Utifrån det kan jag inte dra slutsatsen att vi har tillräckliga resurser.
Höjd elevpeng
Men nu satsar kommunen mer på skolan i 2022 års budget, där elevpengen höjs med sju procent. Tidigare år har uppräkningen legat på runt 2-3 procent.
– Det är en historisk ökning. Haninge har någon gång snuddat på de nivåerna, men då har det bara gällt någon enskild årsgrupp, nu görs höjningen brett över alla barn- och elevgrupper. Det gå till exempel gå till fler pedagoger i förskolan och förstärkt elevhälsa, säger Tobias Hammarberg.
I dag ligger elevpengen i Haninge beroende på ålder runt 100 000-135 000 kronor per elev och år. Ökningen innebär därmed ett tillskott på minst 7000 kronor per barn.
För en skola med runt 500 elever skulle det till exempel kunna räcka till runt tre nya lärare, enligt Tobias Hammarberg.
– Det innebär ett rejält tillskott för skolorna att bygga ut organisationen. Varje skola har unika förutsättningar så det är upp till rektorn hur man vill satsa, om det är på fler lärare, att stärka lärarna eller satsa mer på elevhälsan, säger han.
Oppositionen vi satsa mer
Moderaterna i Haninge menar att även om detta är en rankning från en enskild organisation så måste kommunledningen ta problemen på allvar. De vill se mer ordning och reda i skolan för att attrahera fler behöriga lärare, och i sin skuggbudget satsar man mer på skolan är mittenstyret.
– Jag tycker att de har misslyckats kapitalt. Det är för rörigt i skolan och på lektionerna. Många gånger är lärarna mer ordningsvakter än lärare. Man behöver sätta in insatser under undervisningstiden som avlastar lärarna. Då tror jag också att det skulle vara lättare att rekrytera fler behöriga lärare, säger Alexandra Anstrell (M), i grund- och förskolenämnden.
Akutskola för stökiga elever
I budgeten för nästa år satsas på en akutskola med fem platser, dit elever som stör på lektionerna och behöver extra stöd att bryta det mönstret flyttas.
Även satsningen på lärstudios, alltså små undervisningsgrupper, utökas från 80 till 122 platser. Där kan elever med extra behov av stöd i skolan få det.
– Det är bra satsningar, men de måste vara mer omfattande. Vi vill också se gemensamma ordningsregler och att det finns en socialsekreterare kopplad till varje skola, säger Alexandra Anstrell.
Just nu pågår också en utredning för att se hur kommunen ska få bukt med lärarbristen och behörigheten. Den ska vara klar i december.