Efter sommaren blev Haninge kommun diplomerad som en av bara fyra svenska kommuner som en ”barnrättskommun” av Unicef.

Nu skulle barn och ungdomars egna åsikter i kommunen tas tillvara inom skolan, fritiden, kulturen och bostadsbyggandet.

Men bara kort efter Unicefs diplomering kom beskedet om några av de största nedskärningarna inom fritidsgårdarna i Haninge hittills. Hälften av fritidsgårdarna ska stängas för barn och unga från 13 år och uppåt.

Beslutet har tagits utan dialog med ungdomarna.

Nu kritiseras stängningarna av fritidsgårdarna av både Rädda barnen i Haninge och av Jonas Paulman, som ligger bakom de så kallade ”Barnens träd” för barns rättigheter.

– Vi tycker att beslutet är dåligt. Haninge har ju pratat om hur viktiga barn och ungdomar är i olika sammanhang, säger Kajsa Höber Kaijansinkko, vice ordförande i Rädda barnen i Haninge.

Men för få ungdomar besöker ju gårdarna enligt kommunen?

– Men Haninge ska ändå involvera ungdomarna som berörs. Jag tror inte att det blir många som kommer att lämna sitt Dalarö eller Vendelsö när gårdarna stängt för att gå på någon av fritidsgårdarna som förblir öppna.

Enligt Kajsa Höber Kaijansinkko är Rädda barnen även kritiska till att det kostsamma ungdomshuset Lakeside stängde i Rudan 2015 utan dialog med ungdomarna.

Rädda barnen i Haninge firade förra veckan att organisationen fyller 100 år i år och att barnkonventionen fyller 30 år. I samband med detta invigde man två nya ”Barnens träd.”

Ett av huvuddragen i komventionen är att barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör dem. Det gör att Rädda barnen reagerat på nedskärningarna efter diplomeringen.

– Jag försöker ta reda på varför Unicef diplomerat Haninge. Vad det innebär att Haninge kommun fått diplomet, säger Kajsa Höber Kaijansinkko.

Hade ni gett ert medgivande?

– Vi i Rädda barnen har inte blivit tillfrågade, säger hon.

Jonas Paulman tycker att Haninge kommun agerar motsägelsefullt.

– Ena delen av Haninge kommun säger att man ska bli en barnrättskommun. Andra delen  lägger ner fritidsgårdar utan att fråga ungdomarna, säger han.

2,3 miljoner kronor sparar kommunen på nedskärningarna.

Diplomen som barnrättskommuner till fyra svenska kommuner har kommit precis inför den stundande lågkonjunkturen. Nedskärningar väntar inom flera kommuner i landet.

När Mitt i frågar Unicefs chefsjurist Christina Heilborn om Haninges diplomering säger hon att ett kriterium var att det skulle finnas en ”ambition” hos kommunerna att jobba systematiskt med barnkonventionen.

– Det kommer alltid att finnas situationer där barnkonventionen inte efterlevs. Vi har haft dialog med Haninge kring några av de här synpunkterna. Det viktiga är att kommunen tar tag i det, att Haninge gör utredningar och konsekvensanalyser kring barnens rättigheter, säger hon i denna artikel.

Lotta Gusterman, chef för utveckling och stöd på Haninge kommuns kultur- och fritidsförvaltning, säger att kommunen såg det som omöjligt att fråga Haninges ungdomar om vilken verksamhet som skulle stängas innan beslutet om nedskärningarna.