Fick du ett karamellrosa lustslott i present sist du fyllde år? Inte?
Nej, men så är du inte drottning Lovisa Ulrika heller. På sin 33-årsdag år 1753 fördes hon av sin kung Adolf Fredrik till utkanten av slottsparken, där hon överraskades av "ett verkligt feeri" – alltså något förtrollande och sagolikt.
– Sådan är sagan om Kina slott. Att drottningen fördes upp längst en nyanlagd allé och möttes av kinesiska soldater och kinesisk musik som spelades, berättar Stina Odlinder Haubo, historiker och Drottningholmsbo.
– I själva verket var det turkisk militärmusik som spelades, men det ansågs väl vara exotiskt nog.
Drottningen ska sedan ha mötts av en kinesisk prins som gav henne en sidenkudde med en gyllene nyckel. Prinsen var den blivande Gustav III.
– De hade klätt ut honom och lärt honom att en vers på kinesiska som han läste. Men om det var kinesiska eller inte, det var det väl ingen som egentligen visste, säger Stina Odlinder Haubo.
Exotisk fantasi
För autenticitet var inte prioriteten här.
– Det byggde på en fantasi om Kina som en utopi där alla levde i exotiskt överflöd, där kejsaren var god och livet var gott, säger Stina Odlinder Haubo.
Affären gick strålande för det Ostindiska kompaniet som handlade hem lyxprodukter som siden, porslin, solfjädrar, kryddor och te från det mytomspunna landet i fjärran.
Ett lustslott i kinesisk stil var något ett kungligt hov skulle ha, och om det verkligen var en överraskning för drottningen att hon fick ett, kan vi såklart inte veta.
– Hon kan nog ha talat om för kungen vad hon ville ha och vad hennes syskon i Europa hade, säger Stina Odlinder Haubo.
Lovisa Ulrika var nämligen en person med ambitioner. Och efter att Kina slott var på plats vaknade fler planer: Varför importera lyxprodukter när de kan fixas hemma?
Uppe på Malmen anlade hon en trädgård med mullbärsträd som skulle ge mat till silkesmaskar och anställde en silkesmaskodlare från Frankrike som skulle sköta produktionen.
Och nere vid Kina slott lät hon bygga ett helt litet fabrikssamhälle för lyxproduktion. Här fanns det ett sidenväveri, bandproduktion och en fabrik för sidenstrumpor. En spetsfabrik byggdes, dit det anställdes belgiska knypplare för att lära fattiga flickor brysselspets. Adolf Fredriks hovpistolsmed hade även sin vapensmedja här.
Namnet på området blev Kanton, efter den kinesiska handelsstaden Kanton, som i dag heter Guangzhou. Och precis som Kina slott var Kanton ett prestigebygge.
– Det skulle vara ett mönstersamhälle. Det berättas att de som jobbade här var tvungna att alltid vara elegant klädda och friserade, för man visste aldrig när det skulle komma ett studiebesök, säger Stina Odlinder Haubo.
https://www.mitti.se/nyheter/har-ar-svartsjo-slotts-morka-historia/reptcj!@7PSp7QTPza2yqsz1IWA/
Men trots ambitionerna gick produktionen i Kanton aldrig riktigt bra. När Adolf Fredrik dog och Lovisa Ulrika tvingades bort från Drottningholm blev fabrikerna bostäder för Gustav III:s hov. Så småningom förföll husen och många revs.
Det myllrande fabrikssamhället blev till slut en stillsam villagata. I dag sorlar fåglar från trädgårdarna bakom staketen, men annars är det tyst. Det är ungefär lika långt från ett Chinatown i tanken som det är i kilometer till Guangzhou.