– Det var här det började!
Vi står vid vändplanen mitt på gatan Loviselundstorget. Här låg förut ett servicehus, men det är så klart inte det Houman Sebghati syftar på. I källaren låg studio 165. Det var här Ken Ring, Big Fred och Houman började rappa på svenska i slutet av 90-talet.
– Vi var först. På den tiden var texterna mildare men människorna tuffare. Det var folk som var helt galna, men som rappade om månen, solen och Aristoteles, säger Houman Sebghati.
När märkte ni att det skulle bli stort?
– Det var direkt! När en vän gick bort var det svårt att uttrycka sig på engelska och det var när vi kanaliserade vår sorg på svenska som folk fick upp ögonen för oss.
Ungdomar kom till studion och de unga rapparnas musik började sprida sig i bilarna.
Ken Ring blev så småningom förband åt Petter och ibland dök Houman Sebghati och Big Fred också upp på scen. Sedan fick Ken Ring eget skivkontrakt.
– Det var jättesurrealistiskt. Där stod vi i en gymnastiksal framför en stor publik och stagediveade.
Varför tror du att det var i just Hässelby som rappen växte sig stor?
– Det fanns många rappare här, det är en stor förort med en bred plattform. Sedan tror jag att det har med Ken och Big Fred att göra, och de nämnde postkoden hela tiden. Det gav ännu mer energi till 165.
Visar Hässelby för döttrarna
Det har gått 20 år sedan den svenska rappen slog igenom. Men Houman Sebghati blickar tillbaka längre än så på sitt nya album Skuldsaneringen.
– Ska vi gå upp till porten pappa bodde när han var liten?
Han har med sig sina två döttrar, fem och åtta år gamla, och vill berätta om hur han hade det när han växte upp på Friherregatan.
– Där uppe, på andra våningen där, var farmors kök och där stod hon i sin röda badrock och lagade mat. Det var inte lätta år, min mamma vara ensamstående och någon pappa fanns inte. Men jag upplever ändå min barndom som ljus.
Vill vara sårbar
På det nya albumet gör Houman Sebghati upp med sitt förflutna. Han rappar om otrohet, rasism och om hur hans handlingar har påverkat andra.
– Jag kände för länge sedan att jag inte vill vara en förortsrappare längre. Det finns så mycket mer till Houman än så. Jag vill vara sårbar även inom hiphopen, säger han.
Även Hässelby får plats på det nya albumet. Det var här han växte upp innan familjen flyttade till Kungsholmen när Houman var tonåring. Men innan han fyllde 20 år flyttade han tillbaka, till höghuset på Astrakangatan, den så kallade fylletolvan. Och Houman trodde aldrig att han skulle lämna Hässelby.
– Innan jag flyttade härifrån 2010 sa jag att jag skulle leva och dö här.
Känner sig hemma vid vattnet
Men sedan flyttade han ihop med barnens mamma och familjen flyttade till Österåker. Numera är de separerade, men Houman bor kvar på Ljusterö.
– Jag har varit en pojke som alltid har haft vatten runtomkring mig. Nu har jag hela Östersjön runt mig. Skärgården är en naturlig fortsättning på hur jag växte upp, säger Houman Sebghati.